-Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cramers Blommor och Wexthuset-
Lätta att älska
Jag älskar verkligen sockerärter. Både att odla, titta på och att mumsa på. Att kunna gå runt och snaska på en näve sockerärter samtidigt som jag vattnar här hemma är underbar vardagslyx.
Flera färger
Det finns både gröna, gula, rosa och lila sockerärter och jag är extra förtjust i de färgglada sorterna eftersom de syns så bra. Vanliga gröna sockerärter riskerar att försvinna i den gröna bladmassan och glömmas bort eller bli tråkigt övermogna och träiga men de färgglada syns direkt och äts upp lika snabbt. Och vi människor äter ju med ögonen också: tänk vad snyggt med en skål med blandade sockerärter… Och en klassisk sommarsallad känns plötsligt löjligt lyxig med egna sockerärter i flera färger.
Sugar Magnolia, Shiraz och Desirée
Jag tycker inte att lila sockerärter blir lika söta i smaken som vissa gröna sorter kan bli (Lokföraren, t ex) men de är ändå odlingsvärda och fantastiskt vackra att ha i en blandsallad. Både Sugar Magnolia och Shiraz är lila sockerärter men Sugar Magnolia är lila även på insidan innan den börjar svälla (och i mitt tycke snäppet godare av de två). Shiraz som tillhör Sockerärt-Gruppen är också en lila sort men jag tycker att Sugar Magnolia är mycket godare. Sugar Magnolia är en brytsockerärt som behåller sin lila färg på insidan lite längre än Shiraz men till slut blir den också grön på insidan när ärterna börjar svälla och bli stora. Köp Sugar Magnolia hos Wexthuset
Ju spädare sockerärter desto mer intensivt mörklila är färgen. Sugar Magnolia blir ca 60-130 cm hög (hos mig brukar de bli runt 60-70 cm höga), Shiraz behöver lite högre stöd, den blir ca 100 cm hög. Båda två har väldigt vackra rosalila blommor (det finns också en till mörkt lila sockerärt/märgärt som heter Desirée, som tillhör Märgärt-Gruppen, blir ca 80-100 cm hög men den har jag ännu inte hunnit prova). Skördar man den tidigt så kan man äta hela baljan, som en sockerärt. Väntar du längre tills ärterna svällt upp så spritar du den och äter som märgärt. Desirée hittar du hos Wexthuset.
Golden Sweet
Vackert gul och, precis som namnet antyder: söt men det är verkligen en väldigt mild sötma… Ingen vidare smakvolym tycker jag, men ändå helt ok. Fin att ha i en blandsallad men jag odlar den mest för att den är vacker. Den blir hela 150 cm hög, så det gäller att ha ordentligt med plats för den. Golden Sweet är en av de godare av de färgglada sorter jag provat än så länge. Golden Sweet hittar du hos Cramers Blommor.
Spring Blush
Vackert rosagrön är sorten Spring Blush, den ser nästan ut att vara målad i akvarell med sitt grönrosa, nästan lite pudriga mönster… Spring Blush gör verkligen skäl för sitt namn för det ser precis ut som om en vanlig grön sockerärt blivit ordentligt generad och liksom rodnar i rosa på solsidan. Riktigt köttig och god men inte så söt (om du gillar sött så satsa på Lokföraren istället). Den är högväxande och blir 150-170 cm hög och kan få några enstaka helgröna baljor. Och baljor som växer i skugga brukar vanligen också bli helgröna. Jag upplever att den ger köttigare baljor än andra sorter men den sväller och blir övermogen rekordsnabbt! Så det gäller verkligen att man håller sig framme och skördar i tid för den blir snabbt trådig.
Goda grannar
Eftersom sockerärten tillhör familjen ärtväxter (fabaceae) så kan den fixera kväve i jorden, det gör den extra praktiskt att samplantera med andra växter. Gärna höga, smala växter som t ex majs, solrosor eller jordärtskockor som den kan klänga sig upp på, använd dem som levande växtstöd till sockerärterna. Som tack får det levande växtstödet gratis kväve.
Föreningen Sesam rekommenderar i boken Frö för Framtiden att ärter ska odlas på näringsrika jordar med mycket kalium och fosfor, så snåla inte med gödslet även om de kan tillverka sitt eget kväve. Att ta eget frö av sockerärter är lätt och perfekt för nybörjaren eftersom ärten är en typisk självbefruktare.
