Fransk lepagehäck på finska: Del 3 Plantering

trollet

Planteringsavstånd och vinkel

Rekommenderat planteringsavstånd för lepagehäck är ca en meters avstånd mellan plantorna, de placeras i en vinkel med 45 graders lutning. Ändarna planterar jag däremot rakt eftersom de ska bli upprättväxande stöd åt äppelhäcken.

Alla plantor får stöd av ett armeringsjärn för att de ska hålla formen och inte börja växa snett eller luta när höstvindarna kommer (den gamla stödpinnen av bambu glömde jag helt enkelt att ta bort). De får också gnagskydd!

Jag sätter på gnagskyddet direkt vid planteringen för vi har gott om harar i området och de älskar att gnaga på unga plantor. I vintras förlorade vi ett nyplanterat familjeäppelträd för att hararna ringbarkade det så jag tar inga risker med äppelhäcken…

Först mätte jag och placerade ut armeringsjärn för att markera avståndet mellan plantorna, då blir det enklare att veta hur jag ska gräva.

Jobbig jordförbättring

Den uppländska leran är ju inte direkt känd för att vara lättgrävd så här gäller det att hugga i ordentligt. Jordförbättring är ett absolut måste om plantorna ska trivas därför blandar jag den befintliga leran med barkmull och kompostjord. En tredjedel av varje ungefär. Jobbigt, men SÅ värt det.

Den uppländska leran är inte att leka med… Jordförbättring är ett måste.
Ca en meters avstånd mellan plantorna, fixerade i ca 45 graders lutning vid ett armeringsjärn. Stödpinnen av bambu tar tar jag bort efter vintern, gnagskyddet får sitta kvar så länge det går. Om nån växtetikett skulle försvinna så har jag planterat sorterna i bokstavsordning så att de ändå blir lätta att identifiera (förutom ändarna förstås).

Lepagehäckens början och avslut

Jag har valt att använda ett Tersmeden och ett James Grieve till ändarna på äppelhäcken, båda på grundstam A2. Eftersom resten av lepagehäcken består av ettåriga äppelspön på grundstam B9 så hoppas jag att de starkväxande A2 ska göra häcken mer stabil, att de ska fungera som ett bra levande stöd. Planen är att beskära dem hårt i en pelarform. Eftersom de plantor jag råkade ha hemma på grundstam A2 var tvåårsspön så fick det bli så, men jag anar att det egentligen är bättre att genomgående använda plantmaterial av samma ålder.

Från början stod jag och velade mellan vilka sorter jag skulle avsluta med, jag hade ju tillgång till både Tersmeden, James Grieve och Sparreholm. När jag gick för att titta till träden så mindes jag ju att Sparreholm faktiskt hade gått av när plantan välte av vinden så därmed blev den automatiskt diskvalificerad. Intressant nog så anges härdigheten på både Tersmeden och James Grieve som zon 3 på många sidor på internet men i Görel Kristina Näslunds bok Svenska Äpplen så ska de vara härdiga här i zon 4. Hoppas att hon har rätt. 🙂

Lästips och källor

Om du vill läsa mer om lepage och hur man spaljérar fruktträd så rekommenderar jag varmt J E Thorssells klassiker Spaljéfruktodling från 1936. Den är svår att få tag på, jag mysläste den en regnig eftermiddag på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Om du har tur hittar du den på antikvariat.

En lite mer modern bok är Odla frukt på spaljé av Lars-Eric Samuelsson och Ulf Schenkmanis. Också bra! Och Linnea Horgbys fantastiska uppsats Hur man spaljerar kärnfrukt från spö till spaljéträd får du bara inte missa…

Läs också
Fransk lepagehäck på finska Del 2: Ändarna
Fransk lepagehäck på finska Del 1: Sortval
Fler inlägg om äpplen

Annons

8 Comments

  1. Hej! Hur har lepagehäcken tagit sig? Jag planerar en lepagehäck men är fundersam på vilken grundstam som är bäst. Vissa verkar hävda att det är A2 som gäller (och att tillväxten avtar iom nedböjningen). Verkar det funka med B9?

    1. Hej Gustav!

      Jag tror att A2 är bättre, men det beror nog mest på om du vill ha en hög/medelhög lepagehäck eller en låg. B9 går verkligen olidligt långsamt och passar bättre till låg lepage, och tillväxten avtar mycket riktigt när grenarna böjs ned. Lycka till med din lepage! 🙂

  2. hallå vad kul att läsa om ditt häckprojekt.
    får man önska en del 3 och 4 också?
    hur går det? Tar den sig? Hur gick det att forma de 45gradiga spöna?
    hur har grentillväxten blivit?
    hur fortsätter du forma grenarna?
    hur blev det med stöden och vidare uppstagning?
    Hoppas den ser fin ut nu!

    1. Hej, vad roligt att du verkar vara lika intresserad av äppelhäck som jag. 😀

      Det kommer absolut en fortsättning… Jag pluggar ju till pomolog, och den utbildningen blev pausad pga corona förra året. Men nu ska den dra igång igen i maj, och mitt examensarbete handlar just om lepage så därför gör jag också en egen. Året 2020 var annars ett rätt deppigt år på många vis: det var inget vidare äppelår pga kalla nätter i både juni och juli, utbildningen blev pausad och jag jobbade nästan ihjäl mig i trädgårdsbutik eftersom trädgårdsbranschen boomade så enormt under pandemin (alla ville vips bli självförsörjande). Så min stackars äppelhäck fick minimalt med tillsyn och skötsel (och noll gödsel) så tillväxten är inte mycket att skryta med… Den ser nästan likadan ut som tidigare, men fler bilder kommer. Jag hoppas på ett bättre år 2021! Nu har jag mer tid att lägga på den, så fler delar kommer så småningom. 😀

  3. Hej,

    Jag har nyss snöat in på att plantera min egna lepagehäck. Jag vill ha fler fruktträd på tomten men saknar platsen till det. Tanken är 7-8 träd (7,5 meter lång sträcka).

    45 graders lutning vid plantering, jag önskar att ha den hyffsat låg (ca 1,5m) då den inte ska störa kvällssolen på min uteplats. Är det något speciellt och tänka på och ska man ”ympa ihop” träden på något vis (topp på ena trädet till stam på nästa)?

    1. Hej Nicklas!

      Haha, det är MASSOR att tänka på…! Det är ingen liten, kort fråga du ställer. 😉

      Vilken grundstam man väljer till sin lepage beror delvis på vilken zon du bor i, men också på hur hög eller hur pass snabbväxande häck du vill ha… Och olika äppelsorter beter sig olika på olika grundstammar, så det gäller att både läsa på om grundstammen men också om äppelsorten (om den är ”inneboende” starkväxande eller svagväxande). Man kan säkert ympa ihop topp med stam men de exempel jag sett irl har bara varit bundna. Det finns olika stil, tradition och tekniker helt enkelt. Du kan söka fram inlägget Lepagehäcken i Duvbo här på bloggen om du vill se hur Lennart Svahn gjort sin (bundet). Sen är det återkommande beskärning, kontroll av uppbindningen mm…

      Det finns lite olika böcker om lepage, men de flesta beskriver inte så mycket, OM du inte är bra på franska förstås, de är superbra på lepage. 🙂 På svenska finns ett fåtal böcker, Thorssell, JE (1936) Spaljéfruktodling Stockholm: Nordisk rotogravyr är den mest klassiska (finns på Kungliga Biblioteket i sthlm). Där kan du läsa mer.

      Om du tycker att det verkar knöligt med lepage så kan du ju kika på buskäpple (finns flera sorter) eller pelaräpple (finns flera sorter, jag har gjort en sortguide) som alternativ. Eller så kör du på lepage ändå, och provar dig fram och lär dig längs med vägen.
      Lycka till! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.