Mest uppländska gammelsorter
På vinst och förlust sökte jag ett kommunalt stipendium med hopp om att kunna lägga mer arbetstid på odlingen och verkligen kunna göra ett större projekt av det hela… Det hade varit väldigt roligt att kunna odla upp så pass mycket av respektive sort att jag kunnat sprida kulturarvssorterna lokalt, så att de kan få sluta vara rariteter och istället åter bli mycket mer vanliga här i kommunen. Så blev nu inte fallet, stipendiet gick till nån annan men jag odlar upp de sorterna jag lyckats få tag på iallafall. Fast i mindre skala.
Plus några extra sorter av potatislök och bondböna, från andra delar av Sverige. 🙂
Kryddkompassen blir kulturarvskompass
Egentligen hade jag tänkt utöka pallkragsodlingen med ett helt ”rum” till, men det finns det inte resurser till nu. Istället får kryddkompassen som jag byggde av pallkragar i höstas fyllas med kulturarvssorter i sommar. De kryddor jag satte i höstas är fortfarande små och tar ännu inte särskilt mycket plats i anspråk, några flyttar jag till friland istället för att göra plats för lite mer snigelbegärliga plantor i pallkragarna. Det är ju mycket lättare att skydda plantorna från hungriga sniglar i pallkragarna än på friland, och förra året hade vi en riktig snigelinvasion så jag förbereder mig på det värsta…
Odlingsyta
Kryddkompassen består av 8 stycken dubbla pallkragar och 4 st små enkla pallkragar. De är inte ihopsatta på traditionellt sätt, utan har snarare formen av en utdragen romb så odlingsytan är mindre än i en vanlig fyrkantigt ihopmonterad pallkrage. Om du vill veta mer om hur jag byggt den så kika här.
Man skulle kunna tro att det är på tok för mycket plantor på liten yta, men eftersom jag inte har särskilt mycket utsäde av varje enskild sort så funkar det ändå. 🙂
Sorterna jag ska odla:
Bondböna Arne (NGB 24293) – Gammal pålitlig svensk sort som ger ca 3-4 st vita njurformade bönor i gröna baljor, plantan blir ca 1 m hög med lite lätt röda stjälkar. De vita blommorna har rosa bas. Torkade bönor har en ljust gulbrun färg, långlagrade bönor blir ännu mörkare. Kommer från Österbybruk i Uppland och sorten har odlats i över 100 år. Är numera en registrerad amatörsort, känd för att tåla kallare klimat och sämre väder. Har en utvecklingstid på ca 75 dagar och fortsätter ge baljor under lång tid (för att vara bondböna). Säljs numera av svensk fröfirma, men än så länge i liten skala till högt pris (och brukar sälja slut fort, så var ute i god tid). Samlades in vid Fröuppropet och togs om hand av NordGen. En extremt populär sort som vanligen beskrivs som stadig, tidig och produktiv.
Bondböna Edsbro (NGB24899) – Intressant sort från Edsbro, i Uppland. Plantan blir ca 90 cm hög och förgrenar sig vid marknivå. Ger platta, ljusa bönor. Inte så stora bönor, men inte supersmå heller.
Bondböna Göteryd – Lokalsort från sydvästra Småland som finns dokumenterad från början av 1900-talet. Plantan blir meterhög och ger röda bönor, som kokta övergår färgen till lila. Bevaras och odlas vidare av fröföreningen Sesam.
Bondböna Vattholma – Tidig lokalsort från Vattholma norr om Uppsala. Plantorna beskrivs som stadiga, de blir ca 70 cm höga, förgrenade och får ganska små blad. Produktiv sort som sätter många baljor med ljusa njurformade bönor, ca 4 st i varje.
Ringblomma Brita – Egentligen kommer den här finfina ringblomman från Sörmland, men jag vill så gärna ha lite blommor bland grönsakerna och detta var den enda kulturarvssorten jag fick tag på. Den ca halvmeterhöga ringblomman Brita får ganska små, klarorange blommor med två-tre rader av strålblommor vilket gör att den nästan får ett dubbelblommande visuellt utseende.
Potatislök: Arvlök från Immundbo/Imundbo/Immundbro (Lövstabruk) – Lokalsort av potatislök som jag vet väldigt lite om, ska bli spännande att se hur (och om) den skiljer sig från andra sorters potatislök jag odlat.
Potatislök: Puus – Potatislöken från Puus är egentligen inte ett vedertaget sortnamn. Potatislök av okänd sort odlades och sparades i skånska Puus, därav dess namn. Jag har odlat den vidare i dubbel pallkrage i zon 4 med gott resultat. Köttet är vitt i mitten med svag lila färg i ytterkant.
Potatislök: Leksandslök/ Leksand (Genbanksnummer SWE 106) – Kanske den mest välkända och omskrivna potatislöken av dem alla… Om det finns en superstar inom potatislökarna, så är det denna. En potatislök från Dalarna (Västmanland i mellersta Sverige) med kraftig smak.
Potatislök: Tierps /Tierps Arvlök /Arvlök från Tierp (Genbanksnummer SWE 97) – Har odlats länge i Hållnäs, Tierp i Uppland av samma familj i flera generationer. Ger rätt stora runda lökar.
Ärt: Märgärt Alunda (NGB 17854) – Medelhög märgärt med stora blad, vita blommor och lång blomningstid. Medeltidig sort som ger droppformade baljor med 6-8 söta ärtor i varje balja. Sorten kom till Alunda 1926 från Karlshamn och samlades in via Poms Fröupprop. Behöver stöd av t ex nät vid odling.
Och så fröodlingen…
Egentligen hade jag tänkt passa på att fröodla stensärten Skediga och bondbönan Gubbestad i kryddkompassen också, men eftersom det krävs längre planteringsavstånd för att kunna garantera och behålla sortäktheten (dvs slippa korspollinering) så får de inte vara med denna gång. De odlar jag istället på andra ställen, närmare huset. Man kan ju förvisso täcka plantorna, för att vara säker på att de inte korspollineras. Kanske provar jag att göra det också, men samtidigt vill man ju att insekterna ska kunna hjälpa till med pollineringen. En annan strategi hade förstås kunnat vara att så bondbönorna i omgångar, så att de inte blommar samtidigt… Men bondbönor har så lång blomningsperiod att det blir svårt med så många sorter.
Annars är det ju tacksamt att föröka upp just olika sorters potatislök i kompassen, de förökas ju med sidolökar och inte med blommor/frö så då spelar det där med avstånd och täckning mindre roll vad gäller korspollinering.
Plan och placering
Från början tänkte jag mig att ha bondbönor i halva de stora pallkragarna, närmast mitten, i andra halvan i ytterkant potatislök, och blommor i de låga, små pallkragarna. Tyvärr visade det sig vara knepigt att få tag på tillräckligt mycket utsäde av blommor så jag fyller ut med kryddor istället. Sorten Gubbestad, som jag ska fröodla i bevarandesyfte, fick inte vara med här eftersom avståndet till andra sorter är för kort, så risk finns för korspollinering. Sorten Göteryd fick ersätta den. Märgärten Alunda får sitta på ett klätterstöd i mitten av kompassen, med en planta i vardera mittenspets.
Syftet med odlingen är främst att fota och dokumentera de olika gammelsorterna. Potatislöken odlar jag upp och fördelar hos kompisodlare som jag vet har ett intresse av att odla dem vidare i bevarandesyfte, med förhoppningen att de också ska skänka vidare så småningom.
Källor i urval:
boken Frö för framtiden: småskalig odling av köksväxtfrö en handbok utgiven av Föreningen Sesam (2014)
boken Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna: om fröuppropets kulturarv – Lena Nygårds & Matti Wiking Leino (2013) särskilt sidorna s. 58 och s. 72
boken Kulturarvsväxter för framtidens mångfald av Else-Marie K. Strese & Erik de Vahl 1:a upplagan (2018)
Mailkorrespondens med Agneta Magnusson, författare och ålderman för ärtskrået i fröodlarföreningen Sesam.
Ha, fler än jag som gjort kompassros med pallgragar – din är mycket större och finare med mellanpilarna också… Jag satte en kvadrat av kortsidan i halvpall i mitten i min. Kul!