Gästbloggare: Niklas Medin
Pyrus communis ’Beurré Giffard’
Frågar man utländska pomologer om deras favoritpäron får man oftast motfrågan ”När? Säsongen är ju så lång.” Därefter vidtar en kronologisk redogörelse som i de allra flesta fall börjar med Beurré Giffard. Och jag kan bara instämma, detta är en av höjdpunkterna redan i början av päronsäsongen.
Smörpäron har epitetet Beurré i Frankrike, i Sverige är traditionen att utesluta dessa. I Tyskland lägger man till Butterbirne efter namnet.
Pomologen Eric Håkansson hade ibland med sig Giffard till Päronkommitténs försäsongsmöten i augusti, odlade i hans plantskola Urshult zon II. Oftast mycket färgglada och vackra frukter. Och goda: en engelsk päronkonnässör beskrev smaken som ”a sprightly, vinous flavor, and a somewhat spicy perfume”. Spot on. Här är säsongens första päron med en mer nyanserad, rik smakbild: muskat, en fin och bred balanserad syra, lite krusbär, ett uns mandelmassa hop med en lätt karamelliserad sötma. Och man bör invänta smörpäronets typisk smältande struktur vid mognaden. Köttet är då saftigt, smältande och vanligtvis stenfritt. Kärnhuset är ovanligt litet och kärnorna små. Skalet är tunt, jämnt och lite glänsande före mognaden. Köttet är vitt. De typiska röda prickarna (i päronvärlden kallas de forellprickar) strax utanför den mer sammanhängande täckfärgen är typiska.
Trivs bäst i zon 1, eller 2 i gott läge
Likt andra smörpäron krävs mycket värme för att frukten ska utvecklas tillfredsställande. Bör därför odlas endast i zon 1, i goda lägen kan zon 2 fungera. Som pomolog har jag inte riktigt kommit Giffard under skalet ännu, har haft otur med både unga träd som dött och inympningar som fallerat. Och de äldre träd jag känner till kinkar ofta med fruktsättningen. Sorten är även mottaglig för diverse sjukdomar enligt litteraturen, Eric kunde konstatera allt detta. Giffard trivs ej heller på kvitten, kompabiliteten är dålig. Men på fröstam kan träden bli ganska stora.
Nå, säsongen 2020 hade jag redan i juli noterat en god fruktsättning på det stora trädet vid en känd kristen rörelses församlingshus i Borgholm. 15 augusti fanns dock inte en enda frukt kvar vare sig i eller under trädet. En synnerligen gudsfruktande församling alltså! Och med god smak också. Men hade de inte i själva verket förväxlat detta syndiga smörpäron med ett så kallad Bon Chrétien-päron (god kristen)? Skämt åtsido! Före fruktmognaden har jag någon gång förväxlat Giffard med Colorée de Juillet. De mognar samtidigt, och när Giffard lämnar den breda droppformen och närmar sig Colorée de Juillets mer äggrunda form så kan det gå fel. Men blad, kärnor och inte minst smak skiljer dem tydligt åt.
Sorten upptäcktes i en skog i Angres, Frankrike, av en trädgårdsodlare vid namn Giffard Fouassiéres 1825. Sannolikt en spontan och synnerligen lyckad frösådd av ett annat smörpäron.
Om Niklas Medin
Niklas Medin är trädgårdsmästare, musiker och pomolog. Arbetar för närvarande med den nya pomologin om päron i Sverige.