-innehåller reklam för föreningen Sesam-
Att fröodla innebär att du sår, odlar upp plantor, låter dessa gå i blom och skördar och sparar frö till framtida odling. Dvs att du odlar från frö till frö, så att hela cirkeln är sluten. Att fröodla spenat är inte svårt (om du bor i zon 1-3) men det finns ändå vissa saker som är bra att känna till innan du sätter igång. 🙂
Att fröodla
Att fröodla och skörda sitt eget frö, från frö till frö, är inte särskilt svårt. Särskilt ettåriga växter (som trädgårdsmålla, tomater, ärter mfl) brukar vara lätta att fröodla eftersom de sätter frö redan år ett. Ettåriga växter är därför bra att börja med för dig som är nybörjare (särskilt självbefruktande ettåringar). Tvååriga växter (som t ex morot och betor) tycker många är lite knepigare att fröodla eftersom de behöver vinterförvaras på frostfri plats för att sen planteras ut igen till våren, de sätter ju frö år två.
Att bara låta en växt gå i blom för att sedan skörda, spara och använda fröet nästa år är inte så svårt. Men om du vill lära dig att fröodla i bevarandesyfte som vi gör i den ideella föreningen Sesam så finns det lite mer saker att tänka på.
Att fröodla spenat i bevarandesyfte
I föreningen Sesam så fröodlar vi bevarandesyfte, vilket innebär att vi vill att namnsorten ska fortsätta vara så som den är. Vi fröodlar för att bevara sorten som den är, att den ska fortsätta ha de förutsägbara egenskaper som den har. Det innebär att man har koll på korsningsrisk och plantavstånd/isoleringsavstånd (så att den inte korsar sig med en annan sort och då BLIR en annan sort), plantantal (att vi sparar frö av tillräckligt många plantor för att slippa inavelsdepression och kunna selektera) och selektering (att vi INTE sparar frö från avvikare, sjuklingar mm).
Att ”kortsiktigt” odla upp spenat för konsumtion är lätt och passar även nybörjare. Men att ”långsiktigt” fröodla spenat (dvs från frö till frö) i bevarandesyfte är betydligt svårare och det brukar jag inte rekommendera till nybörjare eftersom det är mycket att tänka på; du behöver bo i tillräckligt låg växtzon (förslagsvis zon 1-3), så tidigt på våren, vattna regelbundet, gallra och eftersom spenat är en extrem korspollinerare som vindpollineras så gäller det att du bara odlar en enda namnsort av spenat och att du har ordentligt med avstånd till andra spenatodlare.
Plantantal
Att bara spara frö från en enda planta är inte bra eftersom man då riskerar inavelsdepression. När du fröodlar spenat Spinacia oleracea bör du helst spara frö från minimum 25 st plantor men helst från 50 st plantor eller fler, ju fler plantor desto bättre! (NordGen brukar ha 30-100 plantor för korspollinerade grödor i sin odling.) För målet är ju att få fram högkvalitativt frö, och för att kunna göra det så behöver vi också selektera, dvs välja bort undermåliga plantor. Och för att KUNNA selektera så behöver vi odla upp ett extra överskott, dvs ett extra överflöd av plantor, så att vi har ”råd” och möjlighet att rensa bort undermåliga plantor när det behövs.
Plantavstånd – korsningsrisk/isoleringsavstånd
I vanliga fall när man pratar om plantavstånd inom odling så brukar man mena avståndet mellan plantorna i en rad på friland, dvs hur tätt de ska sås. Det standardavstånd som brukar anges för spenat hos fröfirmorna är ca 10-20 cm, radavstånd ca 40-50 cm. (men vissa sorter kan bli ganska breda, dessa kan faktiskt ges 30 cm mellan plantorna). Och spenatsorter som är resistenta mot spenatbladmögel (t ex Matador) kan sås något tätare än sådana som INTE är resistenta. Det är vad som avses med plantavstånd om du läser på baksidan av en köpt fröpåse. Men som fröodlare handlar plantavstånd inte om hur tätt plantorna ska stå, utan om sortavstånd/isloleringsavstånd mellan olika namnsorter så att de inte korspollinerar varandra.
Spenat Spinacia oleracea är en extrem korspollinerare som vindpollineras. Den har en stor variation av blomstänglar och plantor av olika könskaraktärer. Det innebär rent konkret att odling av flera olika namnsorter i samma trädgård under duk inte är att rekommendera, eftersom vinden behöver kunna hjälpa till med pollineringen. Och spenatpollen är lätt och kan flyga långa avstånd med vindens hjälp… Rekommenderat plantavstånd mellan olika namnsorter av spenat för att undvika korspollinering är olika i olika böcker, i skrået brukar jag rekommendera 800 m- 1 km eller mer. Enligt vissa källor är 2 km eller 3 km att föredra (men det beror ju också på topografi, om det är väldigt öppna ytor eller om din odling omgärdas av t ex en skyddande tät granhäck). Storskaliga kommersiella spenatfröodlingar kan tillochmed ha 7 km som isoleringsavstånd mellan olika namnsorter. Att fröodla spenat i t ex ett litet koloniområde är därför inte att rekommendera om du fröodlar i bevarandesyfte.
OBS! Spenat korsar sig med spenat, inte med andra arter i familjen (som målla, rödbetor eller mangold).
Så om du t ex vill fröodla både spenat och trädgårdsmålla i samma odling så går det bra, de korsar sig inte med varann. 🙂
Selektion
Att selektera innebär att vi enbart sparar och skördar frö från sorttypiska plantor, dvs plantor som beter sig som de ska och ser ut som sorten ska se ut. Plantorna jag sparar frö från ska vara friska, starka och sorttypiska. Om jag exempelvis odlar den storbladiga sorten Winter Giant och det dyker upp enstaka klena plantor med små blad som inte blir större, så selekterar jag bort dem. Jag tar bort dem innan de går i blom. Eller om plantor drabbas av spenatbladmögel, då selekterar jag bort dem.
Att selektera innebär alltså att plocka fram sitt hjärta av sten; inget daltande. Visst kan det kännas svårt, men det blir bättre resultat så. Och för att KUNNA selektera bra så behöver du ha tillräckligt många plantor, dvs ett ”överskott”, att kunna sortera bort vid behov. Därför är det så viktigt att odla upp många plantor, ju fler desto bättre. Å andra sidan beror det på hur pass sträng man vill vara och vilket mål man har med sin fröodling. Enligt Hulda Götmark på NordGen så är ”Selektion /…/ inget vi gör i några av våra uppförökningar oavsett art, vårt mål är att behålla accessionen/fröprovet så ursprungligt som möjligt.” Så skulle du missa att selektera din spenatodling så är det inget att jaga upp sig över. Spara ditt frö ändå. 🙂
Komplicerade blomstänglar, så selektera inte FÖR strängt
Spenat är en betydligt mer komplicerad växt än man kanske tror… Den kan uppvisa stor variation av blomstänglar. ”Ursprungligen var spenat en rent dioik art. Detta innebär att de enskilda plantorna endera är av hankön, som dör direkt efter blomningen, eller honkön med honplantorna som fröproducenter. De allra första sorterna var rent dioika, men modernare sorter är mer komplexa med plantor av olika könskaraktärer.” skriver Katarina Wahlström i boken Frö för framtiden s 72. Det verkar finnas 5 olika typer:
- Typ 1 är extrema hanplantor.
- Typ 2 är hanplantor med enstaka honblommor.
- Typ 3 är monoika plantor med både han- och honblommor.
- Typ 4 är honplantor med enstaka hanblommor.
- Typ 5 är rent honliga plantor helt utan hanblommor (Frö för framtiden s 72-73).
Du behöver alltså inte vara onödigt sträng när du selekterar spenat… Att blommorna ser lite knasiga och olika ut är inget att bry sig om; hanplantorna/hanblommorna blommar nån-några veckor FÖRE honplantorna/honblommorna. Äldre sorters spenat hade separata han- och honplantor men modernare spenatsorter har ofta plantor med både han- och honblommor på samma planta. Honblommorna sitter i bladvecket närmast stammen, där brukar också fröet bildas.
Fröet
Spenat kan ha släta frön eller kantiga, som liksom har tre små kanter/knölar. Moderna sorter är ofta rundfröiga (för att lättare kunna hanteras storskaligt med maskiner) medan många äldre sorter ofta är kantiga och ganska vassa. De rundfröiga sorterna brukar inte gå i blom lika snabbt, men de kantiga fröerna verkar ha bättre vinterhärdighet. Använd gärna handskar när du repar av fröerna från stänglarna så att du inte gör illa dig. Spenatfrö håller i ca 3-5 år efter skörd. Riktigt torrt frö kan du lägga i frysen så håller det ännu längre.
Långdagsväxt som inte vill ha för mycket kväve
Bladgrönt brukar man ju vanligen kvävegödsla rätt ordentligt (eftersom kväve grovt förenklat gödslar bladmassa) men vissa grönsaker som spenat, sallat och rödbetor bör inte övergödslas med kväve eftersom de då kan få onödigt hög nitrathalt i bladen. (Nitrat finns naturligt i spenat och ska därför inte ges till små barn.) Nitratet omvandlas senare till nitrit av bakterier när spenaten förvaras länge i rumstemperatur, både nitrat och nitrit kan vara skadligt om du får i dig för mycket. Livsmedelsverket anger ADI (Acceptabelt Dagligt Intag) 3,7 mg nitrat/kg kroppsvikt och dag och en varierad kost. Så övergödsla inte; viktigast är jämn vattning och att det är hyfsat luftigt mellan plantorna. Jag brukar undvika att ge extremt kväverikt gödsel som t ex hönsgödsel just till spenat… Hellre guldvatten (utspätt kiss), stallgödsel eller Blomstra. Och mullrik och näringsrik jord vill spenat ha. Lera är bra men får inte vara för kompakt, det är bra att blanda upp lerjorden med organiskt material (gräsklipp, löv, bokashi, stallgödsel mm) för att göra den fluffigare/mer mullrik.
Och kom ihåg: eftersom spenat är en långdagsväxt så bör du bo i zon 1-3 (om du odlar från frö till frö), annars går plantorna i blom onödigt snabbt. Enligt boken The Manual of Seed Saving av Andrea Heistinger så är den kritiska dagslängden ca 10-14 timmar; längre dag med ännu fler ljustimmar gör att spenaten snabbare går i blom (The Manual of Seed Saving s 261). Att bo i södra delen av Sverige är alltså att rekommendera om du vill fröodla spenat.
Kort sammanfattning:
- PLANTAVSTÅND – Spenat är en ettårig extrem korspollinerare som vindpollineras så du behöver ha långt avstånd till andra namnsorter (fröodla bara en namnsort i taget.) Minst 800 m, gärna 1 km eller mer. Enligt vissa källor är 2 km eller 3 km att föredra (men det beror ju också på topografi, om det är väldigt öppna ytor eller om din odling omgärdas av t ex en skyddande tät granhäck).
- PLANTANTAL – Absolut minimum 25 plantor, men hellre 25-50 plantor för spenat. Ju fler plantor desto bättre. Odla gärna upp lite extra många plantor så att du har ett överflöd att ta av om du behöver selektera.
- SELEKTION – Spara bara frö från sorttypiska, friska plantor. Selektera bort avvikare innan de går i blom.
- TÄNK PÅ – Spenat ska inte övergödslas med kväve. Den kan också uppvisa stor variation av blomstänglar; det finns 5 olika typer: Typ 1 är extrema hanplantor. Typ 2 är hanplantor med enstaka honblommor. Typ 3 är monoika plantor med både han- och honblommor. Typ 4 är honplantor med enstaka hanblommor. Typ 5 är rent honliga plantor helt utan hanblommor. (Källa: Frö för framtiden s 72-73)
OBS! Olika plantantal och plantavstånd/isoleringsavstånd gäller för olika växtslag.
Ovan angivna gäller specifikt spenat, Spinacia oleracea. Se fröodlingsböcker för andra växtslag.
Att fröodla i bevarandesyfte handlar främst om att så tidigt på våren, i rätt zon och att undvika korspollinering och att selektera, det är nyckeln för att lyckas långsiktigt. Att verkligen bara odla en enda namnsort, att odla dessa luftigt och vattna regelbundet så att inte plantorna blir stressade och går i blom för tidigt, selektera bort avvikare, klena och sjuka plantor. Ha inte för bråttom, dvs vänta tills fröet verkligen är fullmoget. Blada av plantorna (gärna med handskar, fröna är vassa!) och låt dem eftertorka inomhus, luftigt upphängda med en papperskasse under, vid behov.
Lycka till med din fröodling av spenat!
😀 😀 😀
Tack
Ett särskilt tack till Hulda Götmark på NordGen för att du lagt din värdefulla tid på att besvara mina frågor. 😀 😀 😀 Och ett JÄTTEtack till Cornelius Fischer som fröodlar spenat åt skrået år efter år och så generöst låter mig använda hans foton här på bloggen. 😀 😀 😀
Till sist…
Till sist vill jag vara väldigt tydlig med att det här blogginlägget inte är ett sponsrat inlägg, jag har alltså inte mottagit pengar eller produkter för att skriva det här inlägget. Föreningen Sesam är en ideell förening, dvs jag får inget arvode för att jag är ordförande eller för de sysslor jag utför som ålderman för Målla & Spenatskrået. Jag har heller inte fått betalt av Sesam för att tipsa om föreningen men sedan hösten 2024 är jag ordförande för föreningen Sesam och har därför ändå valt att reklammärka detta inlägg.
Källor i urval:
bok: Frö för framtiden, en handbok utgiven av Föreningen Sesam red. Lena Ansebo (andra upplagan)
bok: Runåbergs Fröer – Johnny Andreasson
bok: The Manual of Seed Saving – Andera Heistinger mfl
medlemstidning: SesamNytt sommar 2019 s 12-13
mailkontakt med Hulda Götmark, NordGen
https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/varma-mat-med-spenat-i/
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/nitrat-nitrit-och-nitrosaminer
https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/nitrat-i-farsk-bladspenat-for-direkt/
https://www.wexthuset.com/fakta-och-rad/om-odling-och-skotsel-av-tradgard-och-vaxter/odlingsskolan-odlingstips-for-nyborjare-och-erfarna-odlare/odlingsskolan-del-4-forsta-vaxtnaring-godsling-godslingsmedel-naringsbrist
https://stud.epsilon.slu.se/17438/3/holmberg_andersson_k_211221.pdf