Sortguide: Sötkörsbär

– Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cramers Blommor och Wexthuset –

Vem älskar väl inte körsbär?! Men att stå och balansera på en stege för att plocka är kanske inte lika kul, då kan du satsa på svagväxande grundstammen GiselA, eller körsbärsbuske, eller pelarträd eller dvärgträd istället.

Jag älskar körsbär och odlar flera olika sorter i trädgården. Eftersom körsbärsträd kan bli ganska stora så har jag valt att satsa på en del körsbärsbuskar istället för klassiska träd; de är mer lättplockade för både mig och lilla sonen eftersom vi slipper stå på stege och de är lättare att skydda med nät från glupska fåglar sista dagarna när de är på väg att mogna… Men buskkörsbär är vanligen surkörsbär. Vill du ha fasta sötkörsbär för direktkonsumtion, biggaråer, så är det vanligen traditionella träd som gäller (även om det finns enstaka undantag).

Sötkörsbär äts vanligen precis som de är, rakt av direkt från trädet. Om du vill göra sylt och saft är det bättre att välja surkörsbär eller hybridkörsbär.

Sötkörsbär vs surkörsbär

Sötkörsbär som odlas för direktkonsumtion kallas vanligen för bigarråer och de ger bär av större storlek och med sötare smak än surkörsbär. Sötkörsbär har också ett stadigare, mer upprätt växtsätt (än surkörsbär som ser lite ”skirare” ut i grenverket, och kan bilda snår) och passar vanligen som solitärer i soligt läge i trädgården eftersom de kräver stor plats. Sötkörsbär är en diploid art med 16 kromosomer som bildar 8 par, medan surkörsbär är en tetraploida med 32 eller dubbla antalet kromosomer (det existerar tetrapolida sötkörsbär också men de är ovanliga).

Historiskt har man sorterat sötkörsbär lite olika och kallat just söta körsbär med fast fruktkött för bigarråer, men numera i dagligt tal brukar alla storfruktiga sötkörsbär kallas för det. Kanske för att förenkla det hela, eller som försäljningsknep. 😉 Sortguiden hade alltså egentligen lika gärna kunnat heta Sortguide: Bigarråer men eftersom man i handeln skiljer på sötkörsbär och surkörsbär (och jag planerar att göra en sortguide även om surkörsbär) plus att de flesta ändå använder ordet körsbär som sökord när de googlar så valde jag att köra på Sortguide: Sötkörsbär.

Grovt förenklat heter sötkörsbär/bigarråer Prunus avium på latin, och surkörsbär heter Prunus cerasus. Men, som vanligt finns det en del undantag (och prydnadskörsbär!) och underliga korsningar däremellan… Växtförädlingen går framåt i en rasande fart…

Gruppindelning av sötkörsbär och bigarråer

Historiskt har det funnits olika system för hur man grupperar sötkörsbär. Anton Nilsson beskriver den historiska utvecklingen bra i boken Våra päron- plommon- och körsbärssorter. 1819 förordade C von Truchsess en indelning i fyra grupper av sötkörsbär, som han baserade på fruktköttets fasthet, saftens färg och skalets färg:

Svarta hjärtkörsbär – ger frukt med LÖST saftigt fruktkött och färgande/mörkröd saft och enfärgat/mörkt skal
Svarta bigarråer – ger frukt med FAST fruktkött och färgande/mörkröd saft och enfärgat/mörkt skal
Brokiga hjärtkörsbär – ger frukt med LÖST saftigt fruktkött och har färglös saft och brokigt/ljust skal
Brokiga bigarråer – ger frukt med FAST fruktkött och har färglös saft och brokigt/ljust skal

Senare omarbetade pomologen Alexandra Smirnoff Olof Eneroths pomologi som släpptes 1896–1902 och där delades sötkörsbären upp i två kategorier: hjärtkörsbär (brokiga, svarta och gula) och bigarråer. ”Namnet hjärtkörsbär syftar på att själva formen liknar ett hjärta. Söta bär med löst fruktkött räknades till hjärtkörsbären. /…/ Med namnet bigarrå avsågs fastare sötkörsbär, oberoende av färg. /…/” (Nilsson 1989:312) Numera i dagligt tal brukar vi nöja oss med att skilja på sötkörsbär och surkörsbär. Vissa pomologer håller dock fortfarande fast vid den gamla definitionen och kallar just sötkörsbär med fast fruktkött för bigarråer.

Grundstammar – hur stort blir ett körsbärsträd

Fruktträd som du köper i trädgårdshandeln är nästan alltid ympade namnsorter på grundstam. Det innebär att man lekt lite Frankenstein: man sätter ihop två olika sorter och låter dem växa ihop. Grundstammen är nederdelen på trädet: ”fötterna” med rötterna medan namnsorten bildar själva kroppen på trädet som ger frukt. Olika grundstammar har olika egenskaper, en del ger större träd, en del ger mindre träd, vissa tål mer kyla osv.

Körsbärsträd är lite svårare att ympa än kärnfrukt som äpple och päron… De går att ympa (dvs en liten kvist fästs ihop med grundstammen) men ofta är de förökade med okulering (dvs ett knoppanlag/”öga” fästs ihop med grundstammen). De vanligaste grundstammarna för sötkörsbär i svensk handel är:

Prunus avium = stora träd, svårt att nå bären vid plockning. Angiven höjd varierar hos olika återförsäljare men ca 20-30 m högt är inte ovanligt, kronans diameter är ca 10 m med en upprätt, lite pyramidal form.

Prunus ’Colt’ = rätt stora träd, ca 70-80% storlek av Prunus avium, klarar zon I-III.

Prunus ’Gisela 5’ = blir mindre träd, ca 35% storlek av Prunus avium, ungefär 3,5-4,5 m höga, klarar zon I-V (VI)

Om du vill läsa mer om grundstammar för körsbär så rekommenderar jag varmt blogginlägget Grundstammar del 4 – körsbär och boken Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg 2018:424-426

Och  så det där med pollineringen…

Det finns olika sorters körsbär; vissa behöver en specifik pollineringskompis för att ge skörd och andra är självfertila och kan alltså producera bär fastän de står själva. De sorter som marknadsförs som självfertila är markerade i fetstil i sortguiden nedan.

Och kom ihåg att träden som ska pollinera varandra behöver inte stå precis bredvid varann för att det ska fungera, man brukar säga att det räcker med ungefär en halv kilometers avstånd så länge det finns gott om pollinerande insekter i farten. Du kan ju kolla med grannarna om de vet vilken sorts körsbär de har innan du väljer träd till din egen trädgård (om du bara vill ha en enda sort som inte råkar vara självfertil). Eller så väljer du ett familjeträd; det är ett träd som man ympat in flera olika körsbärssorter på, som pollinerar varandra.

Pollineringsschema

Svenska pollineringsscheman över körsbär har tyvärr inte uppdaterats med de nyare sorterna som dykt upp i handeln, om du vill googla själv så rekommenderar jag därför att du söker på växtens namn på latin och engelska, (inte på svenska) exempelvis: Prunus avium Karina + pollinator så hittar du.

Sortguide: Sötkörsbär

De sorter som är självfertila är markerade i fetstil. Sorter som brukar beskrivas som ”sannolikt självfertil” är markerade i fetstil kursivt. De sorter som är vanliga i handeln och hyfsat lätta att få tag på är markerade med ***. De lite härdigare sorterna är markerade i grönt. Sortguiden avser i huvudsak Prunus avium, och kom ihåg att trädets storlek även beror på vilken grundstam den har. Med reservation för eventuella felskrivningar.

Allmän Gulröd Bigarrå*** /Gemeine Marmorkirsche – Zon 1-3. Mycket gammal sort som odlats länge, men ursprunget vet man inte mycket om… Vissa gissar att den odlats sen romartiden vilket avfärdats av lika många, andra menar att kanske kommer från Spanien ursprunglingen. Det är iallafall ännu en vanlig sort i Sverige. Den får vacker blomning i maj som ger mycket stora söta gula bigarråer med röd täckfärg i juli-augusti. Ett väldigt vackert bär! Skaftet är mellanlångt, grönt och skalet är tjockt och segt. Köttet är gulvitt och fast med fin sötma och syrlighet, mycket gott som fullmoget! Kärnan är stor. God och bra sort, både för färskkonsumtion och konservering. Trädet verkar kunna bli rätt stort, blommar medeltidigt eller senare, ger inte skörd i ung ålder utan man får ha tålamod och vänta i några år. Enligt vissa återförsäljare är den produktiv men Anton Nilsson beskriver den såhär ”Träden börjar bära rätt sent och skörden är sedan medelmåttig.” (Nilsson 1989: 337). Beskrivs av vissa återförsäljare som självfertil, andra anger sorterna Frogmore, Erianne, Hedelfinger, Stora Klarbär och Merton Glory som bra pollenlämnare. Verkar tyvärr kunna drabbas av gummiflöde/bakterios, kanske något lättare än andra sorter. Köp Allmän Gulröd Bigarrå hos Wexthuset

Almore – Zon 1-3(4). (Sverige) Intressant produktiv sort från Balsgård som utfördes 1952 och är resultatet av en korsning av Napoleon x Frogmore. Sorten släpptes 1982 efter att ha provodlats i större körsbärsodlingar, försöksledare var E Oldén. Mycket produktiv, medelstarkväxande sort som ger rätt stora, svartröda hjärtformade körsbär i juli med tunt skal och stor kärna. Köttet är löst och saftigt. Smaken beskrivs som söt och saftig, ett gott dessertbär. Blommar rikt och medeltidigt. Trädet ger frukt i ung ålder och har ett upprätt växtsätt, kronan är medeltät och blir med tiden mer utåtriktad. Skottspetsarna beskrivs som blåklintsblå (!). Pollineras bl a av Merton Glory, Merton Premier, Stor Svart Bigarrå och Napoleon. Köp Almore hos Cramers Blommor

Annonay – Zon 1-3. (Frankrike, troligen) Fransk tidig sort från 1860-talet som kom till Sverige i början av 1900-talet. Ger mellanstora röda, lite flammiga körsbär med löst kött och saftig god söt smak med låg syra. Som övermogna blir bären nästan svartröda i färgen. Körsbären har långt skaft, tunt och glänsande skal. Tidig sort som verkar ge skörd i slutet av juni. Trädet verkar vara produktivt och ger skörd i ung ålder, beskrivs som medelstarkväxande med utbredd och litegranna hängande krona. Anton Nilsson beskriver den som ”rätt sjukdomsmottaglig” och att den kan angripas av bakterios. (Nilsson 1989:326-327). Pollineras av andra tidiga sorter som Elton, Rivers Early och Wils Tidiga.

Arthur /Kristiina – Zon1-4 (kanske tillochmed zon 5 i skyddat läge). Frisk sort som ger rödsvarta, hjärtformade stora körsbär med sötsyrlig smak. Både fruktköttet och saften är röd, kärnan lossnar lätt köttet. Sorten härstammar från en fri pollinering gjord av Arthur och Eevi Jaama vid Polli Horticultural Research Centre i Estland 1965 men det verkar ha dröjt ända till 2004 innan sorten registrerades. Sorten beskrivs som frisk och motståndskraftig mot flera sjukdomar (oklart vilka), trädet som starkväxande med bred, pyramidal krona. Svår sort att få tag på i Sverige, något lättare hos finska och baltiska återförsäljare men det verkar fortfarande vara en rätt ovanlig sort. Produktiv sort, pollineras av bl a Tömmu och Leningrad Black.

Black Star – Zon 1-3. Ny italiensk sort som ger rätt stira, mörka bär. Beskrivs som självfertilt, friskt och motståndskraftigt mot sjukdomar (oklart vilka). Namnet är ett registrerat varumärke. Köp Black Star hos Cramers Blommor

Brjanskaja /Brjanskaja rozovaja – Zon 4-5. Rysk, produktiv sort som verkar tåla 30 minus utan problem. Ganska sen sort som ger skörd ungefär i mitten av augusti. Ger mellanstora körsbär med rosaröd färg med söt smak med bara litegranna syrlighet. Bären är fasta och spricker inte så lätt, inte ens en regnig sommar. Rysk sort som är resultatet av fri pollinering av sorten Muskata Cornaja, utvald av M. Kansina vid Lupina Institut i Brjansk. Trädet beskrivs som medelstort med rätt kompakt krona, rikbärande sort men man kan få vänta några år innan skördarna kommer. Sorten är inte sjäkvfertil men uppgifter om kompatibla pollineringssorter saknas.

Burlat – Zon 1-3. Fransk tidig och pålitligt produktiv sort som ger mycket stora, mörkröda och glänsande bär som väger 6-8 g st redan i slutet av juni-början av juli om vädret är gynnsamt. Fruktköttet beskrivs som sött, saftigt och fast med fin arom (ibland spricker bären litegrann beroende på väder). Trädet växer medelstarkt och har ett mer upprätt växtsätt som ung för att sen få lite mer hängande grenar med tiden. Ger regelbunden, bra skörd redan i ung ålder, blommar tidigt. Pollineras av bl a Allmän Gulröd Biggarå, Hedelfinger och Stella.

Büttners Späte Rote Knorpelkirsche E*** /Heinrichs Riesen /Büttners Rote – Zon 1-3. (Tyskland) Gammal sort, enligt Anton Nilsson valdes sorten ut av Büttner 1819 (Nilsson 1989:343). Försök att säga det sortnamnet snabbt 5 gånger på raken om du kan… 😉 En riktig tungvrickare faktiskt. Själv tycker jag att namnet mest låter som en svordom (och knorpel betyder visst brosk på tyska. brrr… ) men det här är en finfin sort med mycket bra smak! Ger fasta, ljusgula saftiga bär med röd täckfärg och gulvitt kött i slutet av juli. Smaken är söt med låg syra, smaken beskrivs som medelmåttig av Anton Nilsson men många gillar den mycket ändå. Rätt produktiv och har hyfsad motståndskraft mot bakterios. Blommar medelsent och ger också skörd rätt sent, trädet växer svagt-medelstarkt och får med tiden en rundad krona. Pollineras av bl a Allmän Gulröd Bigarrå, Frogmore, Hedelfinger, Merton Glory, Merton Premier, Stella och Van. (Anges ibland som självfertil men enligt mer pålitliga källor är den INTE det.) Finns som E-planta och märkt som Grönt Kulturarv. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Köp Büttners Späte Rote Knorpelkirsche hos Wexthuset

Dönissen*** /Dönissens Gula – Zon 1-2. (Tyskland) Gammal sort från Guben i Brandenburg, Tyskland som började spridas 1821. Starkväxande-medelstarkväxande och produktiv sort som ger mellanstora helgula dessertbär med fast kött och söt smak (med liiite lite syra) sent i augusti. I början av mognaden är färgen mer gulvit men övergår senare till mer varmt gul. Skaftet är långt. Trädet växer starkt i början men lugnar sig senare, trädet ger skörd även i ung ålder. Sen blomning. Hyfsat resistent mot bakterios. Pollineras bl a av Erianne, Frogmore och Hedelfinger.

Early Star /Panaro 2 – Zon 1-3. (Italien) Rätt ny italiensk sort som verkar vara resultatet av en korsning av sorterna Burlat och Stella, släpptes 1997. Ger stora, mörkt röda körsbär med glänsande skal och rosa, fast kött. Smaken beskrivs som söt och god, ger skörd i juli. Beskrivs som ett medelstarkväxande träd med rundad krona. Beskrivs som självfertil av svensk återförsäljare.

Elton – Zon 1-3 (4) (England) Anton Nilsson beskriver sortens ursprung såhär: ”En framstående forskare inom trädgårdsodlingen th A Knight, England, pollinerade blommor av en vanlig typ av bigarrå med frömjöl från White Heart och då framkom denna sort. Trädet bar frukt 1806 och fick namn efter Knights dåvarande bostad.” (Nilsson 1989:330). Det tog tid innan sorten spreds litegrann, men nån jättevanlig sort i handeln blev den aldrig. Till Sverige kom den runt 1865 då den förökades upp vid Alnarp, men 1983 var det bara en enda plantskola som sålde den. Ovanlig sort som är svår att få tag på numera. Ger mellanstora, lite hjärtformade körsbär med ljusgul grundfärg och rödare, flammig täckfärg på solsidan och stor kärna. Långt skaft och tunt skal. Köttet är ljusgult och beskrivs som löst, saftigt och sött med god smak. Trädet beskrivs som starkväxande med spetsiga grenvinklar, blommar tidigt och är känsligt för frost. Inte så produktiv. Pollineras av bl a Erianne, Knauff, Merton Glory, Napoleon och Stor Svart Bigarrå.

Erianne – Zon 1-3. (Sverige) Medelstarkväxande sort från Gränna, framtagen på 1890-talet genom en avkomling av Svart Spansk och döptes efter trädgårdsmästare C A Johanssons fru Sofia Erianne.  Ger stora, söta och saftiga röda (lite vagt utsträckta) bär med löst kött i juli-augusti. Färgen övergår från ljusare rött till mörkare rött, nästan svartrött, när bären är fullmogna. Skaftet är grövre närmast frukten, kärnan mellanstor och smaken beskrivs som söt med lite syra men medelmåttig arom. Trädet beskrivs som svag-medelstarkväxande och får med tiden ett utbrett, lite hängande växtsätt med veka grenar. Blommar sent, och inte så riklig blomning just på unga träd. Inte särskilt produktiv, ger låga skördar men hyfsat motståndskraftig mot bakterios. Pollineras av bl a Allmän Gulröd Bigarrå, Frogmore, Triaux, Merton Glory, Merton Premier, Stora klarbär, Stor Svart Bigarrå och Triaux.

Frogmore – Zon 1-3 (mer betrodda källor anger zon 1-3, enstaka återförsäljare anger zon 1-5, oklart vad som gäller men sannolikt är den inte härdigare än zon 3 med tanke på sin härkomst). (England) Gammal sort från 1860-talet som drogs upp av John Ingram, anställd vid de kungliga trädgårdarna i Frogmore, England. Han drog upp flera körsbärssorter men Frogmore ansågs vara den bästa av dem. Beskrivs som en produktiv sort som ger mellanstora bär med gul bottenfärg och lackröd täckfärg och söt smak i juli-augusti. Köttet är gult, löst och saftigt med fin smak. Stor kärna, skalet är tunt och saftet medellångt, styvt. Körsbären är väldigt goda men klarar transport dåligt, för yrkesodling används därför numera andra sorter. Trädet beskrivs som rätt svagväxande med lite rundad krona. Blommar rikligt men ibland sent. Produktiv sort som ger skörd även i ung ålder. Pollineras av bl a Allmän Gulröd Bigarrå, Erianne, Merton Glory, Stor Klarbär, Stor Svart Bigarrå, Ostheimer och Triaux.

Fryksås*** – Zon 1-4 (5). Svensk lokalsort från Dalarna. Ger mellanstora saftiga röda bigarråer i juli-augusti med löst kött och fin söt smak. Medelstarkt träd med upprätt krona. Populär och vanlig sort pga kombinationen av söt smak och bra härdighet. OBS! Brukar beskrivas som ’sannolikt självfertil’ av återförsäljare men det verkar inte så sannolikt… Pollineras av Lapins, Stella och Stor Klarbär. Köp Fryksås hos Cramers Blommor

Gemeine Marmorkirsche – se Allmän Gulröd Bigarrå

Giorgia – Zon 1-3. Italiensk produktiv sort som är resultatet av en korsning av ISF 123 x Cassiannese. Ger mellanstora röda, saftiga bigarråer med fast kött och söt och lite kryddig smak. Trädet är medelstarkväxande och får utbredd krona, ger skörd i ung ålder. Pollineras av bl a Burlat och Stella.

Grosse Germersdorfer – Zon 1-4. Tysk dessertsort som ger mycket stora mörkröda bigarråer i stora klasar med tjockt skaft. Bären har fast fruktkött och beskrivs som söta, saftiga (med mörk saft) och tål transport bra, ger skörd i slutet av juli-början av augusti. Trädet är starkväxande i början med högbyggd krona men lugnar sig när fruktsättningen kommer igång. Pollineras av bl a Allmän Gulröd Bigarrå, Hedelfinger, Schneiders Späte, Stor svart Bigarrå, Stella och Skuggmorell.

Gårdebo E*** – Zon 1-4 (5). Ger små/mellanstora ljusröda bigarråer med sött och saftigt löst fruktkött som är lätt att lossa från kärnan. Mognar i mitten av eller slutet av juli. Ovanligt vacker sort med riklig blomning på våren och med vacker bark, verkligen mycket odlingsvärd! Får ganska bred och tät krona. Bra sort eftersom den är ovanligt härdig, vacker, produktiv och lätt att kärna ur. Svensk sort från Småland, Gårdebos gård i Tranås. OBS! Brukar beskrivas som ’sannolikt självfertil’ av återförsäljare men det verkar inte så sannolikt… Pollineras av Allmän Gulröd Bigarrå men också av Skuggmorell och fågelbär (som brukar växa vilt). Finns som E-planta och märkt som Grönt Kulturarv. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Köp Gårdebo hos Wexthuset

Hedelfinger*** /Hedelfinger Riesenkirsche – Zon 1-2 (3). (Tyskland) Intressant gammal tysk sort från byn Hedelfingen i Württemberg som kan spåras tillbaka till 1861 (men är sannolikt ännu äldre än så, den spriddes under 1800-talet från trädskolor i Hohenheim). Har uppförökats i Alnarp sen 1865 och fått rätt stor spridning. Ger stora, runda, ibland vagt hjärtformade mörkrödbruna (nästan svartbruna) och smakrika körsbär. Smaken beskrivs som söt, kryddig, kraftig och lite vinliknande hos olika återförsäljare. Skaftet är medellångt-långt, skalet glänsande och kärnan ganska stor. Köttet är mörkt rött med ljusare ådror, fast och sött. Trädet är kraftig- medelstarkväxande och får med tiden en bred och ganska stor krona. Blommar rätt sent, pollineras av bl a Allmän Gulröd Bigarrå, Büttners Späte Rote Knorpelkirsche, Frogmore, Merton Glory, Merton Permier, Napoleon och Van. (Anges ibland som självfertil men enligt mer pålitliga källor är den INTE det.)

Heidi E*** – Zon 1-3. (Sverige) Produktiv och god sort som togs fram på Balsgård 1954 genom en korsning av Allmän Gulröd Bigarrå och Büttners Späte Rote Knorpelkirsche, utförd av Elof Oldén. Sorten prövades under nrbeteckning BPr 22767 och började marknadsföras 1985. Ger stora, lite vagt hjärtformade gula bigarråer med flammig, rödare täckfärg i slutet av juli. Smaken beskrivs som mycket god, söt och aromatisk. Fruktköttet är gulvitt, fast och saftigt med god smak. Skalet är segt och glänsande, kärnan mellanstor och helrund. Bärkvaliteten beskrivs som mycket god, en mycket odlingsvärd sort! Trädet växer medelstarkt och blommar medeltidigt, pollineras bl a av Merton Glory, Stor Svart Bigarrå, Merton Permier och Skuggmorell. Finns som E-planta och märkt som Grönt Kulturarv. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Köp Heidi hos Wexthuset

Heinrichs Riesen – se Büttners Späte Rote Knorpelkirschen

Huldra – (Sverige) Svensk sort framtagen på Balsgård, en korsning av Allmän Gulröd Bigarrå och Erianne.

Hultsjö Svarta – Zon 1-5. Ger mellanstora svartröda körsbär med mörkrött kött och söt smak med lite syra. Hyfsat tidig sort som ger skörd i juli. Från Hultsjö på småländska höglandet, sorten uppmärksammades och förökades av Eric Håkansson i Urshult. Trädet beskrivs som starkväxande och  kan bli rätt stort med tiden så ge den gott om utrymme. Pollineras av bl a Lapins och Stella. Köp Hultsjö Svarta hos Cramers Blommor

Iputj /Iput – Zon 1- 4 (sannolikt även zon 5). Rysk sort från Brjansk som ger mycket stora, mörkröda bär (ett körsbär kan väga ca 6-9 g) med nästan svart skal tidigt på säsongen, enligt vissa källor redan i juni-juli (i Brjansk mognar den i juli, i varmare zoner tidigare). Fruktköttet är fast, saftigt och sött, stenen lätt att lossa från köttet. Iputj är resultatet av en korsning av Leningrad svarta x Pobeda som sen korsades med Hybrid 8-14a vid Ijupina Institutet i Brjansk 1987. Sorten registrerades sen 1993. Beskrivs som härdig och snabbväxande med kägelformad krona. Delvis självfertil, dvs bättre skörd om den samplanteras med annat sötkörsbär som blommar lika tidigt. Brukar börja ge skörd ca 2-3 år efter plantering. Inte helt lätt att få tag på, men mycket odlingsvärd sort! Köp Iput hos Cramers Blommor

Juku – Zon 1-4(5) Starkväxande sort från Estland som ger söta, stora mörkröda bär. Beskrivs som produktiv.

Jurgita – Zon 1-4. Delikatess-sort från Litauen. Ger stora, hjärtformade körsbär (ett körsbär väger 4-5 g) som mognar i juli och beskrivs som en av de godare delikatess-sorterna att ätas färsk. Eftersom den blommar tidigt så kan blommorna behöva skyddas mot vårfrost. Trädet beskrivs som starkväxande med upprätt växtsätt. Jurgita är resultatet av en korsning mellan tyska sorten Hedelfinger och ukrainska sorten Dniprovka som gjordes 1965 av körsbärsforskaren Algirdas Lukoseviciuisin. Sorten är inte självfertil, behöver pollineras av andra tidigblommande sorter (oklart vilka).

Karina – Zon 1-3. Beskrivs som starkväxande och produktiv av polsk återförsäljare. Körsbären beskrivs som stora, mörkt röda, hjärtformade, fasta dessertbär med god smak. Pollineras av bl a Alma, Sam och Bianca (enligt mindre trovärdig källa är den självfertil).

Katalin – Zon 1-4. Dessertsort som är resultatet av en korsning av Germersdorfer och sorter från Podjebrad. Ger mycket stora, glänsande dovröda bigarråer på 8-9 g med fast, sött kött i början av augusti. Bären har långt skaft och spricker inte så lätt, bra bärkvalitet. Trädet är medelstarkväxande med upprätt krona och bra sidoförgreningar, passar bra att forma till spindelträd. Blommar medeltidigt med blomknoppar som sitter tätt ihop på skottens nedre del, blir pollinerad av bl a Germersdorfer, Linda, Sam, Regina och Stella.

Knauffs Kirsche /Knauff – Zon 1-2. (Tyskland) Väldigt gammal sort från 1830 i Gutsgarten i Bornim, Tyskland. Ger mellanstora, runda körsbär med violettröd färg som nästan kan övergå i svart. Mellanlångt skaft som lätt lossnar från frukten. Köttet är halvfast med mörkt röd saft och god arom. Trädet beskrivs som kraftigväxande med rundad krona. Blommar tidigt men under lång period. Produktiv sort med viss motståndskraft mot bakterios enligt Anton Nilsson (1989:330). Pollineras av bl a Annonay, Allmän Gulröd Biggarå, Annonay, Büttners Rote Späte Knorpelkirsche, Elton, Merton Glory, Rivers Early och Van.

Kordia*** – Zon 1-3. Tjeckisk sort som ger stora, glänsande mörkbruna bigarråer med fast, rött fruktkött och god aromatisk smak i juli-augusti. Trädet beskrivs som medelstarkväxande med tät och bred krona. Pollineras av bl a Hedelfinger, Sam och Stella. Mycket odlingsvärd sort. Köp Kordia hos Wexthuset

Lapins E*** – Zon 1-3. Självfertil och produktiv sort med fin smak. Ger stora, mörkröda söta bigarråer med fast fruktkött i slutet av juli-början av augusti. Bra frisk sort och bären spricker inte så lätt vid regn heller (vilket kan vara ett problem med många andra körsbärssorter). Lapins är en kanadensisk sort som är resultatet av att man korsat sorterna Van och Stella. Döpt efter växtförädlaren Karlis O. Lapins, sorten selekterades 1971 och släpptes 1983. Ordet lapins betyder kaniner på franska och syftar sannolikt på att det är självfertilt och ger mycket… Trädet beskrivs ha ett ganska smalt och upprätt växtsätt. Finns även som E-planta. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. En av de bästa sorterna för svenska hobbyodlare. Köp Lapins E hos Cramers Blommor

Leningradskaja Chernaja /Leningrad Cornoje /LENINGRAD BLACK /LENINGRAD SVARTA /Leningradin Musta /Leningrad Musta /Leningradnaja Tsornaja – (Prunus avium subsp. duracina) Zon 1-3 (4). Ger mellanstora mörkt röda bär med söt smak som mognar i mitten av juli. Populär sort i Finland och Estland.

Linda – Zon 1-3. Tysk dessertsort som är resultatet av en korsning av sorterna Germersdorfer och  Hedelfinger. Beskrivs som en produktiv sort som ger skörd redan i unga år och ger ganska stora scharlakansröda bär på 6-9 g/st med långt skaft och söt aromatisk smak och fast, saftigt fruktkött. Körsbären mognar i juli-augusti ungefär och spricker inte så lätt vid regn. Trädet beskrivs växa svagt-medelstarkt med bred krona (som inte hänger) med fin förgrening. Blommar medeltidigt och pollineras av bl a Hedelfinger, Schneiders Späte och Stella.

Lönneberga – Zon 1-5. Ger stora, svartröda saftiga bär med brunrött fruktkött och sötsyrlig smak i juli-augusti. Sorten verkar härstamma från Astrid Lindgrens Vimmerby i Lönneberga, Småland. Brukar marknadsföras som självfertil men verkar ge bättre skörd om den samplanteras med annat sötkörsbär/bigarrå i närheten. Köp Lönneberga hos Cramers Blommor

Madisson’s Rosy /Madissoni Roosa – Zon 1-5. (Estland) Estnisk, självfertil sort som ger mellanstora, söta körsbär med rött skal, gulrosa kött och röd saft i juli. Trädet beskrivs som rätt svagväxande och friskt. Inte superproduktiv sort, så inget för en kommersiell yrkesodlare, men i en liten hemmaträdgård funkar den fint. Populär sort i Litauen.

(Majkörsbär) – Zon 1-3. Hybridkörsbär som verkar ha sitt ursprung i Tyskland eller Frankrike (eller kanske båda?). Kraftigväxande, produktiv sort som ger pålitliga skördar av mellanstora, saftiga, ljusröda lite vagt hjärtformade bär i augusti. Fruktköttet beskrivs som ljusgult och sött med svag syra. Pollineras av Allmän Gulröd Bigarrå, Hedelfinger, Schneiders Späte och Stella.

Margit – Zon 1-4. Tidig tysk dessertsort vars bär inte spricker så lätt. Ger stora rejält röda, glansiga hjärtformade bär som väger ca 6-8 g st. Bären har ganska långa skaft, fruktköttet beskrivs som fast och saftigt med god sötsyrlig smak och fin arom. Mognar redan i juni-juli. Margit är resultatet av en korsning av sorterna Germersdorfer och Schneiders Späthe. Trädet beskrivs som medelstarkväxande med lite utbredd krona, friskt och produktivt. Börjar ge skörd redan i ung ålder. Blomningen beskrivs som riklig och tidig-medeltidig. Pollineras av bl a Burlat, Hedelfinger, Stella och surkörsbär.

Meelika – Zon 1-3 (4). Estnisk sort från 1960-talet som ger ganska stora, mörkröda bär på ca 4 g i början av juli. Kraftigväxande, rätt snabbväxande sort. Beskrivs som frisk och delvis självfertil. Populär i Finland där den ibland beskrivs som en av de härdigare sötkörsbärssorterna som funkar bra just i finskt klimat. Mycket odlingsvärd.

Merton Glory E*** – Zon 1-3. (England) Vanlig sort från England som är resultatet av en korsning av Ursula Rivers och Noble. Den släpptes 1947 av John Innes Institution och kom så småningom till Sverige på 1970-talet. Ger stora, vagt hjärtformade, ljusgula bigarråer med klarröd täckfärg i slutet av juli-början av augusti. Mognar ofta lite tidigare, ibland redan i början av juli (men det kan dröja några år innan trädet kommer igång med att ge skörd). Smaken beskrivs som söt och saftig, fruktköttet är löst och gulvitt med färglös saft. Skalet är tunt, segt och glänsande, kärnan ganska stor och lossnar lätt från köttet. Bären ska ätas direkt så fort de är mogna, tål inte transport så bra eftersom de då brukar bli trist brunfärgade. Trädet växer medelstarkt och får med tiden en ganska så gles, bred krona med lite hängande växtsätt. Inte så riklig blomning, det sitter få blommor i knippet. Sorten beskrivs som god men inte tillräckligt bra för kommersiell yrkesodling. Det blommar medeltidigt, pollineras av en himla massa sorter, bl a Allmän Gulröd Bigarrå, Annonay, Büttners Späte Rote Knorpelkirsche, Hedelfinger, Sam, Stella, Sunburst och Van. Den tillhör O-gruppen och kan därför pollineras av många sorter, så länge de blommar i närheten och samtidigt. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Köp Merton Glory hos Wexthuset

Merton Premier – Zon 1-3. (England) Engelsk sort från 1947 som inte är så vanlig i handeln längre. Medelstarkväxande träd som ger mellanstora lite rundade, hjärtformade röda bär i slutet av juli-början av augusti. Smaken beskrivs som sötsyrlig med svag arom, fruktköttet är mörkrött och saftigt, ibland lite löst. Saften är klarröd, skalet är segt, skaftet är mellanlångt och lossnar lätt från frukten. Trädet får med tiden en lite rundad krona och det ger stor skörd även i ung ålder. Beskrivs av enstaka källa vara känslig för bakterios om den odlas i olämplig, kall och tung lerjord (väldränerat ska det vara för att trädet ska må bra, helst en varm lätt väldränerad jord med ph över 6,5). Pollineras bl a av Büttners Späte Rote Knorpelkirsche, Hedelfinger, Merton Glory, Rivers Early och Van.

Napoleon – Zon 1-2 (3). (Tyskland) Mycket gammal sort från 1700-talet eller kanske början av 1800-talet. Verkar ha gått under lite olika namn till pomologernas stora förvirring… Ganska starkväxande sort som ger mycket stora gula bigarråer med nästan heltäckande flammigt röd täckfärg och ett lite klumpigt hjärtformat utseende. Fruktköttet är gult och fast, syrligt med lite sötma (skiftar mot rött närmast kärnan). Skaftet är långt och smalt, färglös saft och mellanstor kärna. Frukten spricker lätt så det gäller att skörda i tid trots att den har lång plockningstid. Blommar medeltidigt och ger skörd i augusti, men man kan få vänta några år innan det kommer igång men är inte särskilt produktiv. Trädet får med tiden en ganska hög och bredgles krona. Enligt Anton Nilsson så är sorten lite kinkig: ”Fordrar goda odlingsbetingelser, är ömtålig för sjukdomar och frost. Angrips lätt av monilia, bakterios och även silverglans vid hård beskärning.” (Nilsson 1989:342). Pollineras av bl a Allmän Gulröd Biggarå, Büttners Späte Rote Knorpelkirsche, Erianne, Elton, Hedelfinger, Sam, Stella, Stor Svart Bigarrå och Van.

Ovstuzenka – Zon 1-4. Rysk sort som ger svartröda aromatiska bär. Beskrivs som medelhög.

Paula – Zon 1-4. Intressant sort från Lettland som tagits fram på Dobeles Institutet (men som odlas upp och säljs storskaligt främst från Litauen). Ger stora, söta gula bär med fast fruktkött på ca 6 g. Beskrivs som en frisk, produktiv sort som blir medelhög och blommar rätt tidigt. Enligt litauisk återförsäljare så pollineras den av bl a Iputj, Jurgita, Ovstuzenka mfl.

Regina E*** – Zon 1-3 (4). (Tyskland) God tysk dessertsort som är selekterad av en korsning av Schneiders Späte Knorpelkirsche och Rube, släpptes 1981. Ger mycket stora körsbär, ett bär kan väga 8-9 g enligt svensk återförsäljare. Ger rödbruna, stora körsbär med glänsande skal och fast kött med söt smak och god arom. Mognar i juli-augusti. Trädet är medelstarkväxande med ett kompakt, pyramidal krona. Ger skörd i ung ålder och beskrivs som produktiv och pålitligt. Blommar sent och pollineras av Schneiders Späte, Stella och Ostheimer.

Rivann – (Sverige) Svensk sort framtagen på Balsgård.

Rivers Early – Zon 1-2. (England) Gammal sort som började spridas från England runt 1872. Ger stora, svartröda rundande hjärtformade körsbär med tunt skal och långt, smalt skaft. Köttet beskrivs som löst, saftigt och aromatiskt och stenen lossnar lätt från köttet. Produktiv sort men mottaglig för bakterios. Beskrivs som kraftigväxande med bred form på kronan. Pollineras av bl a Annonay, Büttners Rote Späte Knorpelkirsche, Elton, Knauff, Merton Glory, Merton Premier, Stor Svart Bigarrå och Wils Tidiga.

Sam*** – Zon 1-3, kanske tillochmed i zon 4. (Kanada) Från den kanadensiska försöksstationen Summerland, släpptes runt 1953. Dessertsort som ger mellanstora, mörkt violettröda, stora söta körsbär (vagt prickigt) med riktigt fin smak i augusti. Köttet saftigt och rätt mjukt, saften är också klarröd. Skaftet är rätt långt och skalet tunt, segt och glänsande. Brukar ofta beskrivas som delikat eller gourmetbär hos återförsäljare. Medelsen blomning, hyfsat produktiv och bären är hållbara och klarar transport utan att bli fult missfärgade som många andra sorter blir. Trädet är medelstarkväxande med rundad, tät krona. Beskrivs som motståndskraftig mot bakterios. Pollineras bl a av Allmän Gulröd Bigarrå, Almore, Büttners Späte Rote Knorpelkirsche, Hedelfinger, Heidi, Knauffs Kirsche, Merton Premier, Napoleon Stella, Stor Svart Bigarrå och Van. En av de godaste sorterna av sötkörsbär i svenska trädgårdsbutiker, mycket odlingsvärd sort om du har gott om plats i din trädgård och bor i rätt zon. Köp Sam hos Wexthuset

Schneiders Späte /Schneiders Späte Knorpelkirsche /Kozerska /Nasenkirsche /Nordwunder /Thurn Taxis – Zon 1-3. (Tyskland) Dessertsort som upptäcktes runt 1850 av Mr Schneider i Guben, Tyskland. Ger väldigt stora, mörkt röda körsbär i juli-augusti. Köttet är fast, saftigt med bra arom och ett körsbär kan väga 9-10 g enligt svensk återförsäljare. Körsbären verkar klara regn bra och spricker inte så lätt. Trädet är medelstarkväxande, med oval krona som senare övergår till bredare form. Trivs inte på tung, kall lerjord. Blommar medeltidigt och pollineras av bl a Allmän Gulröd Bigarrå och Stella. Har genotyp S3S12 om du vill söka rätt på ännu fler kompatibla sorter den pollineras av.

Stella E*** – Zon 1-3 (4). Vanlig, lättodlad och god sort. Ger stora, ganska röda körsbär slutet av juli/början av augusti med sötsyrlig smak. Frisk och produktiv sort som ger pålitlig skörd. Beskrivs som starkväxande med pyramidal krona, finns oftast att köpa på svagväxande grundstam (GiselA 5) om du vill ha ett mindre, mer lättplockat träd men förekommer även på ”vanlig” starkväxande grundstam. Stella är självfertil och behöver ingen pollineringskompis för att ge frukt men pollinerar andra sorter förstås, bl a Merton Glory och Büttners Späte Rote Knorpelkirsche. Stella är en mycket vanlig och väldigt populär körsbärssort i trädgårdshandeln, kanske den allra vanligaste sorten i svenska trädgårdar. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Jag odlar den med fint resultat här i blåsiga zon 4. Köp Stella hos Wexthuset

Stor Svart Bigarrå*** – Zon 1-2. (Frankrike) Dessertklassiker! Mycket gammal sort som kom till Sverige på 1860-talet, sannolikt ännu tidigare (kanske har den odlats sen 1600-talet i England). Ansågs tidigare inte vara en enhetlig typ, numera är den att betrakta som betydligt mer enhetlig. Ganska starkväxande dessertsort som ger stora söta svartröda bär med stor kärna i slutet av juli med vag hjärtform. Skalet är tunt, skaftet medellångt och smalt och saften är mörkröd. Köttet är fast, sött med god syra. Trädet beskrivs som stort och starkväxande! Blommar tidigt, produktiv sort men ger inte stora skörd direkt som ungträd utan det kan ta några år för den att komma igång ordentligt. Äldre träd kan vara känsliga för bakterios. Pollineras bl  av Erianne, Merton Glory, Rivers Early och Triaux. Ganska vanlig sort som jag misstänker säljer bra pga att den har ordet bigarrå i sitt namn, men egentligen är ju alla sötkörsbär som odlas för direktkonsumtion att betrakta som bigarråer… Det finns ju andra sorter med bättre härdighet och fler pollineringsparters för dig som gärna vill odla dessertbär men inte vill ha ett stort, kinkigt träd (tex Sam eller Margit). Köp Stor Svart Bigarrå hos Wexthuset

Summit – Zon 1-3. (Frankrike) Starkväxande, produktiv sort som ger stora hjärtformade körsbär som går från klarrött till mörkt rött som mogna. Skalet är glänsande rött, köttet fast och gult, saftigt med en sötsyrlig smak. Beskrivs om god. Trivs inte på tung lerjord. Pollineras av bl a Lapins och Stella.

Sunburst*** – Zon 1-3(4). Produktiv och självfertil medelstarkväxande sort som ger stora, söta och mycket saftiga röda bär i augusti. Kanadensisk sort som ger skörd även i ung ålder. Trädet har ett upprättväxande utseende med pyramidformad krona,  kan med tiden få en ganska tät krona som behöver hållas luftig genom regelbunden beskärning. Köp Sunburst hos Cramers Blommor

Svea E*** – Zon 1-4 (5). Snabbväxande, fröförökad virusfri sort som blir ett stort träd, 15-20 m högt. Utvald av Tomas Lagerström, Projekt Svenska Frökällor vid SLU i Ultuna. Trädet är mer smalväxande i början men övergår sen till att bli bredare i formen. Ger små körsbär i juli av varierande färg, både blekgula och svartröda. Får vacker orangeröd höstfärg och glänsande stam. En trevlig sort som odlas mer som prydnadsträd i t ex park eller skogsmiljö, inte för bärproduktion… Ibland hamnar den ändå (av misstag?) i bärsektionen hos de stora trädgårdsbutikerna fastän den snarare borde placeras bland prydnadsträden. Vill man odla körsbär för konsumtion finns det många andra, bättre sorter att välja. Självfertil.

Sweetheart – Zon 1-3. Sweetheart är resultatet av en korsning av sorterna Van och Newstar, togs fram på försöksstationen Summerland i British Columbia i Kanada runt 1990, släpptes senare runt 1994. Blommar i maj och ger mellanstora aromatiska mörkröda bigarråer i augusti. Säljs ofta på svagväxande grunstam. Köp Sweetheart hos Wexthuset

Sylvia – Zon 1-3. Kanadensisk produktiv sort som ger stora, söta mörkbruna bär med fast fruktkött och kort skaft i augusti. Smaken beskrivs som söt och aromatisk och bären spricker sällan vid regn. Trädet växer medelstarkt och ger bra skörd redan i ung ålder, kronan är kompakt, smal och upprättväxande. Pollineras bl a av Hedelfinger, Kordia, Sam och Stella. Sylvia beskrivs också som en bra pollenlämnare åt andra sorter (oklart vilka). OBS! Det finns flera olika Sylvia, se även Sylvia pelarkörsbär.

Sylvia pelarkörsbär – Zon 1-2 (3, kanske 4). Intressant ny sorts pelarkörsbär. Har ett smalare växtsätt, en naturlig pelarform som ser ut litegrann som en avlång buske. Får ofta långa, spretiga skott som behöver kortas in i JAS för ett tätare, snyggare växtsätt. Enligt vissa källor blir Sylvia bara 30 cm bred men då behöver den verkligen hållas efter regelbundet, min erfarenhet är att den gärna blir lite bredare än så. Ger stora, fasta mörkröda bär i slutet av juli-början av augusti. Sluthöjd ca 3 m (växer inte så snabbt på höjden, efter ca 5 år 1,5 m). Beskrivs som delvis självfertil, pollineras av bl a Stella. Köp Sylvia hos Cramers Blommor

Sötkörsbär nr 208 – Zon 1-3. Är resultatet av en korsning mellan Germersdorfer x Hedelfinger. Dessertsort som ger mörkröda, rätt stora bär med fast fruktkött och fin sötsyrlig smak. Beskrivs som en rätt produktiv sort som börjar ge skörd även i unga år. Trädet beskrivs som medelstarkväxande med upprätt växtsätt men lite hängande grenar. Pollineras bl a av Allmän Gulröd Bigarrå, Hedelfinger, Merton Glory och Stella.

Techlovan – Zon 1-4. Är resultatet av en korsning mellan sorterna Kordia och Van. Ger stora, brunröda dessertbär med glänsande skal i juli-augusti. Köttet är fast, sött och aromatiskt, ett bär väger ca 8-9 g enligt svensk återförsäljare. Medelstarkväxande sort som blommar medeltidigt och med tiden får en kompakt och bred krona. Trivs inget vidare på tung lerjord. Pollineras av bl a Büttners Späte Rote Knorpelkirsche, Hedelfinger, Merton Glory, Sam och Stella.

Udivitelnaja – Zon okänd. (Ukraina) Sen, produktiv sort som ger röda, väldigt stora körsbär med liten kärna… Ett bär kan väga ca 8-11 g! Kärsbären är röda med rosa kött och röd saft. Skalet är glänsande och skörden kommer i juli. Körsbären verkar tåla regn bra och spricker inte så lätt. Trädet beskrivs som stort och tåligt mot sjukdomar och kyla (oklart hur mkt kyla det faktiskt tål). Pollinatörer okända, men andra senblommande sorter är den sannolikt kompatibel med.

Ulster – Zon 1-4. (USA) Är resultatet av en korsning av sorterna Schmidts och Lambert, framtagen vid Cornell University i New York 1937. Ger stora, brett hjärtformade mörkröda körsbär med stor kärna. Körsbären beskrivs som tåliga, spricker inte så lätt vid regn. Smaken beskrivs som mycket söt, köttet är fast och aromatiskt. Körsbären mognar sent, fast å andra sidan verkar blommorna slippa frosten.

Van E*** – Zon 1-3. (Kanada) Släpptes 1944 av försöksstationen Summerland i Kanada. God sort som ger ganska stora fina, mörkröda (nästan violetta), glänsande bigarråer med tunt skal och sötsyrlig smak. Både skalet och fruktköttet är vackert mörkrött, saftigt och fast. Formen är plattrund och hjärtformig med tydlig mörkare fåra, körsbären får liksom nästan ett fyrkantigt utseende. Skaftet är grovt och kort, kärnan liten och lossnar inte så lätt från bäret. Körsbären brukar ha bra kvalitet och bra hållbarhet även om de kan spricka ibland. Mognar i slutet av juli-början av augusti. Trädet beskrivs som kraftigväxande med ganska bred krona och ger skörd i ung ålder. Van blommar medeltidigt på säsongen och pollineras av bl a av Allmän Gulröd Bigarrå, Büttners Späte Rote Knorpelkirsche, Erianne, Merton Glory och Merton Premier. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Vanlig sort i svensk trädgårdshandel som brukar vara rätt lätt att få tag på. Köp Van hos Wexthuset

Viktor /Victor – Zon 1-2. Ger mellanröda/gulröda körsbär med fast, saftigt kött i juli-augusti. Smaken beskrivs som sötsyrlig med fin arom. Trädet är kraftigväxande, med pyramidal upprättväxande krona. Det blommar medeltidigt-sent och pollineras av bl a Allmän Gulröd Bigarrå, Merton Glory, Stella och Stora Klarbär.

Viljandin Makea – Zon 1-3. Gammal estnisk sort som ger mellanstora gulrödaorange bär. Beskrivs som delvis självfertil. Eftersom bären är ljusare i färgen så brukar de få vara liiite mer ifred från fåglar, de verkar inte förstå att bären är mogna.

Wils Tidiga – Zon 1-2 (3). (Tyskland) Gammal sort från Werder i Tyskland, började spridas i Sverige runt 1905. Ger mellanstora, klarröda körsbär med röd saft, tunt skal och smalt, mellanlångt skaft. Köttet är löst, saftigt med lite syra och ganska god arom. Trädet beskrivs som medelstarkväxande med gles, pyramidformad krona. Ger skörd i ung ålder. Pollineras av bl a Annonay, Elton och Rivers Early.

Och så ännu fler…

Och visst finns det en triljard till… Alma, Anella, Annabella, Arthur, Balsam, Bing, Black Star, Crooked Billet, Dangler, Dankelmann, Durone di Verona, Embla, Ferrovia, Harrys Mörka, Strang Loggie etc men jag behöver mer informaion om dem än bara ett sortnamn. Zon, bärstorlek, ursprung mm. Jag har försökt att prioritera de sorter som säljs eller iallafall fortfarande finns i Sverige.

Kan du ännu fler sorter av sötkörsbär? Eller vill du komplettera sortguiden med mer information?
Tipsa mig gärna så kompletterar jag listan efterhand. 🙂

Källor i urval:

boken Våra päron- plommon och körsbärssorter – Anton Nilsson (1989) Finns ej längre att köpa men hittas på bibliotek och antikvariat

Bok: Skogsträdgården: odla ätbart överallt – Philipp Weiss och Annevi Sjöberg (2018)

Sortimentslista Puttmyra Plantskola 2023

https://skogsträdgården.stjärnsund.nu/grundstammar-del-4-korsbar/

Splendors pollineringsschema för körsbär pdf

https://www.ebeplant.se/krsbr-1

https://eplanta.com/sok.php?sok=s%F6tk%F6rsb%E4r

http://www.grannaplantskola.se/sokorsbar.htm

http://www.grannaplantskola.se/index_htm_files/korsbar%20N.pdf

https://vaxtia.se/wp-content/uploads/2019/08/polltabell_korsbar.pdf

https://stud.epsilon.slu.se/182/1/vandermaarel_l_090515.pdf

https://sprinfo.se/produkt-kategori/vaxtskyltar-med-bild/frukt-bar/korsbar/

https://www.wiplant.fi/responsive/korsbar.html

https://www.baumschule-horstmann.de/shop/exec/product/71/6642/Suesskirsche-Alma.html

https://eplanta.com/show_vaxt.php?ID=91

https://www.zagares-medelynas.lt/en/sweet-cherries/

http://www.chathamapples.com/CherriesNY/minorAZ.html#AmerHeart

https://www.openagrar.de/receive/openagrar_mods_00064311

Läs också Sortguide: Aprikos

Fler sortguider

Fler inlägg om frukt & bär

Annons