Hur ska man göra egentligen för att få till en riktigt lång säsong med egenodlad potatis? För att kunna äta egen potatis hela året runt? Hur ska man tänka, vilka sorter ska man satsa på?
Först och främst så tycker jag att du ska utgå ifrån dig själv; dina egna odlingsförutsättningar och dina smakpreferenser. Har du problem med bladmögel? Välj då riktigt resistenta sorter. Och vad är det du ska ha potatisen till? Några särskilda maträtter som kräver mjölig eller fast potatis? Sen gäller det att kombinera klokt och ha nånstans att lagra skörden. 🙂
Det är inte meningen att du ska odla ALLA namnsorter i det här inlägget; men du kan gärna använda det som en mall för att pussla ihop sorter som passar just dig för en lång säsong. 😀 😀 😀
Tidig potatis + sommarpotatis + lagringsduglig
Hos riktigt bra återförsäljare finns ofta olika kategorier/definitioner för potatis: Tidig potatis (för färskpotatis), sommarpotatis/medeltidig och höstpotatis/medelsena/sensommarpotatis (+ en himla massa andra kategorier också förstås, som t ex skorvresistent, bladmögelstolerant, stärkelsesorter/fabrikspotatis mm). Det är jättebra! Men själv är jag mer intresserad av grupperingen tidig potatis, sommarpotatis och lagringsduglig potatis. För om jag ska kunna få till en riktigt riktigt lång potatissäsong så behöver jag kunna lagra den, gärna riktigt länge (helst i jordkällare).
Jag brukar ofta predika att ingen sort är bäst på allt samtidigt, därför är det klokt att kombinera sorter som kompletterar varann och det gäller även potatis. Alla sorter sätts alltså samtidigt men de har olika lång tillväxttid från sättning till skörd. Och även om alla potatissorter teoretiskt sett går att lagra (annars skulle de ju inte gå att spara till sättning nästa år) så är det vissa som i praktiken klarar det bättre, dessa brukar ha lång grovila så att de fortfarande är bra matpotatis efter jul.
Knepig definition
Någon exakt supertydlig indelning och gruppering för potatis som hjälper en hobbyodlare att hitta rätt i potatisdjungeln är inte så lätt att hitta… SKUD kategoriserar potatis i olika grupper, bl a Fabrikspotatis-Gruppen, Färskpotatis-Gruppen och Höst- och Vinterpotatis-Gruppen. En del av mina olika källor som jag haft kontakt med har haft egna/andra definitioner som mer lämpar sig för hobbyodlare, jag har försökt sammanfatta dessa så gott jag kan här.
OBS! Några knivskarpa gränser grupperna emellan finns inte… Namnsorter som många firmor klassar som sommarsorter klassar SKUD t ex ändå i Höst- och Vinterpotatisgruppen, och vissa tidiga sorter går ändå att lagra en begränsad tid (bara mer eller mindre bra). Gränserna är suddiga. Det här är mitt försök att ändå ge en överskådlig bild av några namnsorter du kan välja bland för att kunna pussla ihop en så lång säsong som möjligt med egenodlad potatis. 🙂
Hoppas du hittar några trevliga favoriter!
Och kom ihåg: Grodden uppåt! 😀
Tidig potatis – ca 8 veckor
Tidig potatis är sorter som brukar användas som färskpotatis, nuförtiden t ex sorter som Rosara, Swift, Solist eller Timo. Förr var det större fokus på Early Puritan och Early Rose men de finns fortfarande i handeln och är fortfarande uppskattade av många, även av mig. 🙂 Den funkar fint i både norr och söder. Mariana Mattsson i Trädgårdsduon rosa lapponica odlar mååånga potatissorter och hon rankar just Early Rose mycket högt eftersom ”/…/den är tidig även här i Lappland, dessutom kulturarvssort, och riktigt god. Ger bra utdelning.”
En nackdel med färskpotatis är att man ibland kan uppleva den som lite vattning i smaken. En fördel är att man ofta hinner skörda innan bladmöglet gör entré i odlingen. Och känslan av egen färskpotatis till midsommar är ju ändå bra härlig, eller hur? 😉
- Early Rose – (6-8 v) Mycket gammal och enormt populär sort (med extreeemt många synonyma namn) och mycket smak som verkar ha tagits fram 1861 av Charles Blackmer i USA (enligt vissa källor är det 1867, oklart vad som gäller). Att den odlats på många ställen och varit väldigt omtyckt vittnar alla de många olika namnen om. Redan 1908 nämns den i svensk trädgårdslitteratur. Det är en väldigt tidig, vitköttig och lite mjölig sort med rosa skal och lite oregelbunden form.
Som många gamla sorter så är den inte särskilt motståndskraftig mot sjukdomar… Den är inte tålig mot vare sig nematoder, kräfta eller bladmögel, men har visat medelresistens mot skorv. Den här sorten odlar många ändå av kulturhistoriska skäl och i köket är den en bra allroundpotatis. Potatisen är fastare i början av säsongen som färskpotatis men blir mjöligare ju mer den mognar.
Sorten får många vita blommor och verkar kanske vara resultatet av selektion från fröplantor av Rough Purple Chili och Garnet Chili. För några år sen var det rätt knepigt att få tag på den här sorten i handeln men numera är den rätt vanlig och finns vanligen att köpa även hos större återförsäljare, iallafall i början på säsongen om du är ute i god tid. - Rosara – (ca 6-8 v) Lättodlad tysk sort från 1990 som valts till Årets Potatis 2023. Ger rund-ovala potatisar med rosarött skal och gult inre, även blommorna beskrivs bli rosaröda. Rätt produktiv sort. Smaken brukar beskrivas i mycket positiva ordalag, en delikatesspotatis som funkar lika bra som kokt, ugnsrostad och i sallad. Jag är väldigt förtjust i den här sorten. Är resultatet av en korsning av sorterna Secura och 2605 77. Rosara är en frisk sort som har god resistens mot både många virus och trista svampar.
- Solist – (ca 6-8 v) Tysk, lättodlad sort från 1999 som utsågs till Årets Potatis 2013. Ger fasta, runda, vitgula potatisar med mycket smak för att vara en så pass tidig sort. Fin sort att ugnsrosta! Potatisarna beskrivs som typ mellanstora men skördar du väldigt tidigt så har de kanske inte hunnit bli så stora. Har hög resistens mot skorv och medelgod resistens mot nematoder och bladmögel. Solist är populär både hos hobbyodlare och kommersiella odlare, funkar även att odla i kruka.
- Swift – (ca 6 v) Tidigast av dem alla…? Kanske den tidigaste potatissorten av dem alla, det är iallafall vad flera återförsäljare brukar påstå. Swift är en engelsk sort som är resultatet av en korsning av sorterna 90-83 och Stroma framtagen av J. Dunnett. Ger fasta, vitgula potatisar av mellanstorlek med rundoval form tidigt på säsongen. Potatisarna beskrivs som fastkokande. Plantan brukar inte blomma och ger heller inte frö/bär. Swift är inte resistent mot kräfta men är resistent mot vissa nematoder och har god resistens mot potatisvirus Y.
- Timo – (ca 7-8 v) Produktiv och tål lite kallare jord. Frisk finsk sort som är resultatet av en korsning av sorterna Fruhnudel och Katahdin. Plantan får vackert blåvioletta blommor och ger fasta, lite gula potatisar. Timo är både produktiv (om du inte har för bråttom med att skörda) och beskrivs även ge stora potatisar, glädjande nog verkar den också vara lite tåligare än många andra sorter eftersom den tål att sättas i +2gradig jord utan att sättpotatisen tar skada och ändå ha god, klassisk potatissmak. Har god resistens mot flera virus, medelgod resistens mot skorv och bladmögel men är inte resistent mot nematoder. Finlands mest populära färskpotatissort enligt flera återförsäljare.
Ännu fler tidiga potatissorter hittar du här
Sommarpotatis – ca 12 veckor
Sommarpotatis kan också kategoriseras som medeltidig potatis, brukar vanligen vara skördeklar på 10-12 veckor. Katarina på Larsviken berättar att ”Vissa av de tidiga sorterna går att skörda hela sommaren och till och med lagra in medans andra passar bättre att äta direkt /…/.” Några bra sommarsorter som också är toleranta mot bladmögel är bl a:
- Almonda – (ca 10-12 veckor) Klarar kallare klimat, mycket odlingsvärd! Väldigt frisk sort som ger runda, gula, lite lätt mjöliga potatisar som är fasta vid kokning. Beskrivs som smakrik och produktiv, gör sig bra som bakpotatis, ugnsrostad och friterad. Verkligen en mycket frisk sort som har hög restens mot både skorv, nematoder och bladmögel sent på säsongen. Funkar fint att odla både på friland, i kruka eller pallkrage och i lite kallare klimat. Framtagen i Tyskland 2011 (dess ena förälder är välkända sorten Marabel). Blev vald till Årets Potatis 2021.
- Connect – (ca 10-12 veckor) Mycket odlingsvärd! Superhypad sort från Holland som är väldigt populär hos självhushållare och i ekologisk odling som därför ofta säljer slut rekordsnabbt i handeln… Vill du odla den så köp bums innan den tar slut. Väldigt frisk sort som har hög resistens mot både bladmögel, skorv och nematoder. Dessutom är den produktiv och verkar också tåla torka rätt bra. Ger gula, rundovala potatisar som är god hela säsongen och passar till det mesta i köket; det blir bra mos men den går också att fritera, ugnsrosta mm. Utsedd till Årets Potatis år 2020. Connect har en ganska intressant och komplicerad stamtavla, är resultatet av att man korsat sorterna Satina och YP98-3.
- Princess – (ca 11-23 veckor) Älskad, omtyckt sort som beskrivs som tunnskalig och delikat. Ger ljusgula, fasta rundovala potatisar som passar bra till det mesta i köket: bra som bakpotatis, att ugnsrosta, som salladspotatis och till fritering. Har hög resistens mot en himla massa sjukdomar, bl a skorv, nematoder och bladmögel som kommer sent på säsongen. Plantan får vita blommor. Funkar fint att odla i kallare klimat och går att lagra. Eftersom den är så pass frisk frunkar den också bra i ekologisk odling. Princess är framtagen i Nederländerna 1998 och är resultatet av en korsning av sorterna Dunja och Arnika. Utsedd till Årets Potatis 2015.
- Helmi – Torktålig ny sort, lite mjölig och ger många jämnstora potatisar per planta. Har hög resistens mot bladmögel och skorv. Namnet betyder pärla på finska.
Föredrar du en traditionell potatissmak av äldre modell så tipsar Axel Melbin i föreningen Sesam om Rättviks Röd; ”Som många lantsorter har den dock lite besk eftersmak men annars en mycket fin potatissmak. Den är skördeklar efter Early Puritan men före t.ex. King Edward.” Enligt SKUD tillhör Rättviks Röd Höst- och Vinterpotatisgruppen, en gammal sort som nämns redan 1941 men numera är svår att få tag på. En lite mjölig matpotatis som ändå brukar hålla ihop bra under kokandet.
Höst/ lagringsduglig potatis – minst 14 veckor
Lagringsduglig potatis kan också kategoriseras som medelsen eller sensommarpotatis och är vanligen inte skördeklar förrän efter minst 14 veckor eller mer. Axel Melbin förklarar skillnaden såhär: ”Skillnaden mellan medelsena och sena sorter beror på hur många veckor det tar tar från sättning till skörd och inte på lagringsdugligheten i sig (som beror dels på hur lång groningsvila sorten har och dels motståndskraft mot lagringssjukdomar som olika rötor /…/. En typisk medelsen höstpotatis är Folva. Den kan skördas som sen sommarpotatis innan säsongen är över, men passar sämre som matpotatis efter jul då grovilan är kort.”
Vill du kunna lagra din potatis länge är äldre sorter som King Edward och Magnum Bonum att betrakta som klassiker men det kan vara svårt att få tag på friskt utsäde enligt Axel. En annan bra sort är Sava men även den kan vara lurig att få tag på.
Andra bra lagringssorter är bl a:
- Asterix – (ca 14 veckor eller mer) Fast sort med rött skal och gult kött. Känd som en modern klassiker, mycket omtyckt både hos kommersiella odlare och hobbyodlare. Togs fram i Nederländerna 1991 och har hög resistens mot nematoder, medelresistens mot bladmögel och skorv. Enormt populär sort hos både hobbyodlare och mer kommersiella odlare.
- Mandel – (ca 14 veckor eller mer) Smakrik sort med avlång form, en delikatess. Blir ofta fastare och mer smakrik som odlad norrut och mjöligare när den odlas söderut. Mycket älskad och omtyckt kulturarvssort i norr, klassikern att använda när ”riktig” eller ”äkta” palt ska tillagas. Har medelgod resistens mot skorv och låg resistens mot bladmögel och nematoder. Kallas ibland för den svenskaste av alla potatisar, Norrlands guld. Har odlats i Sverige sen slutet av 1800-talet. (Kul kuriosa: det finns även Blå Mandel och Röd Mandel)
- Pocahontas – (ca 11-20 veckor) Rätt ny sort som ofta kallas för sommarpotatis hos firmorna med har bra lagringsegenskaper, SKUD klassar den i Höst- och Vinterpotatisgruppen. Lätt mjölig gul sort som är smakrik och produktiv. Beskrivs vara resistent mot potatiskräfta ras 1. Verkar också vara tålig mot torka, med hög resistens mot både bladmögel, skorv och nematoder.
- Queen Anne – (ca 11-25 veckor) Frisk gourmetsort för finsmakaren! En av de godaste gourmetsorterna som har fin smak både sommar, höst och vinter. De godare sorterna har ofta lite längre utvecklingstid och Queen Anne är just en sådan, visst är det en god sommarpotatis men jag tycker att den blir ännu godare längre fram på säsongen. Ger fasta, gula, ovala potatisar med gult skal och ett enhetligt utseende. Passar bra till mycket i köket; bra bakpotatis, salladspotatis, till fritering och att ugnsrosta (men är kanske inte optimal just till mos). Plantan får vita blommor och har hög resistens mot bladmögel, skorv, potatiskräfta och nematoder. Verkar överhuvudtaget vara en väldigt frisk sort som är resistent mot väldigt många trista sjukdomar. Queen Anne är resultatet av en korsning av sorterna Gala och SA99-002-44.
- Twister – (ca 11-32 veckor) Bra sort för självhushållare. Lite lätt mjölig gul sort som ger bra skörd och har fina lagringsegenskaper. Produktiv! Ger ovala, gula potatisar med god smak. Funkar fint att fritera, mosa, ugnsrosta och som bakpotatis. Sorten har hög resistens mot bladmögel men bara medelgod resistens mot skorv och nematoder. Är också resistent mot potatiskräfta ras 1.
There can be only one…?
Om du bara har möjlighet att odla EN ENDA namnsort, eller om du helt enkelt inte ids hålla på med en massa olika namnsorter så välj då en riktigt bra allroundpotatis. Fråga andra odlare i trakten där du bor vilken sort som är mest vanligt förekommande och satsa på den (det är ofta olika beroende på i vilken landsände/växtzon du bor i) eller välj namnsort efter vilka problem du haft i din odling. Om du t ex haft väldigt mycket problem med nån specifik sjukdom som t ex bladmögel så satsa då på en sort som verkligen är mycket motståndskraftig mot det, t ex Sarpo Mira. Eller Alouette, en av trädgårdsingenjören @lizzzie2 Lisa Jonsén-Skanebos favoriter. ”Alouette är en klar favorit för att den är så motståndskraftig mot bl.a. bladmögel.” skriver hon i DM, och jag kan bara hålla med… Alouette är både god, lättodlad och lagringsduglig. 🙂
Annars är bra allroundpotatis exempelvis såna som Katarina på Larsviken beskriver som sommarsorter som ändå går att lagra: ”/…/en sommarsort som man kan börja skörda efter 10 veckor men ändå går att lagra in är Almonda och Queen Anne är som två favoriter hos oss. De ger stor skörd, har fin smak och går att lagra in och njuta av ända fram till våren.”
En annan bra allroundsort är Connect. Patrick Sellman på @smabruk.se tipsar ofta om just Connect eftersom det är ”en mycket frisk, produktiv sort som dessutom är riktigt god och funkar till allt. Nästan för bra för att vara sant. Dessutom relativt kort utvecklingstid så den funkar i stora delar av landet.” Han odlar ett tiotal olika potatissorter men Connect och Asterix är de två viktigaste och passar bra i den näringsrika moränjorden som finns där han odlar. Han berättar mer om potatis och allt gott du kan hitta på med din skörd i podden I väntan på katastrofen avsnitt 162: Grymma grödor – potatis & bondbönor.
Serieodla potatis
Om du inte hinner med riktigt under våren och hittar kvarglömda sättpotatisar så misströsta icke, den kan du sätta ändå; när du skördat vitlöken i juli så kan du sätta ny potatis, så får du färskpotatis även senare på säsongen. Om du vill. Här i Upplandstrakten funkar det iallafall utmärkt. Men det beror ju också lite på var i landet du bor, dvs när vintern kommer till just dig och din odling. 😉
Mängden då…? Vad är lagom?
Hur vet man vad som är lagom mängd potatis att odla då, om man vill kunna klara sig helt på egen skörd och slippa köpa? Där får du olika svar beroende på vem du frågar. 😉 Här är tre förslag:
- Ett sätt att ta reda på hur många kg skördad potatis som just du och din familj äter på ett år är helt enkelt att under en vanlig matmånad (när ni lagar era vanliga vardagsrätter) väga och räkna ihop det antal kg ni köper och sen gångra det med 12 (det är ju 12 månader på ett år). Men kom ihåg att du behöver ju även ett överskott för att få sättpotatisar till nästa års odling, och du behöver också nånstans att lagra din skörd; lagom är alltså inte bara vad ni äter utan också vad du har möjlighet att lagra.
- Enligt Jenny Helsings uppsats Självförsörjande ekologisk odling av grönsaker på friland behöver en vuxen man med normal fysisk aktivitetsnivå ca 95 kg potatis per år, behöver en vuxen kvinna med normal fysisk aktivitetsnivå ca 71 kg potatis. Avrundat uppåt behöver en familj med två vuxna och två barn ca 332 kg potatis för en årsförbrukning. Jag tycker att det låter högt räknat, men då har hon även räknat med lite extra pga skördeförluster (läs mer på s 16-22).
- Enligt bloggen I Vårt Land ger 1 kg sättpotatis ca 8 kg skördad potatis (medeltal av skörden de brukar få). Men kom ihåg att vissa sorter är mer produktiva än andra… Olika namnsorter ger olika stor skörd men en planta producerar omkring 1 kilo potatis (typ en kastrull). Sätt ungefär lika många plantor som antal kilo du vill kunna skörda.
Ytan då? Hur stort potatisland behövs?
Som vanligt får man lite olika svar från olika källor, det beror på hur man räknar. Och vissa räknar med ytan för att maskiner ska kunna få plats i raderna, andra räknar med yta för samodling av t ex bondbönor mellan potatisplantorna, vissa räknar med odlingen av nästa års utsäde, andra inte…
- Enligt bloggen I Vårt Land så behövs det ungefär 50 kvadratmeter åt 15 kg sättpotatis. (15 kg sättpotatis = ca 120 kg skörd) Olika sorter ger olika mängd, och olika sorter kan stå olika tätt… Men det är ändå nåt att gå efter. 🙂
- Enligt Jenny Helsings uppsats Självförsörjande ekologisk odling av grönsaker på friland behövs ca 263 kvm för att odla upp 332 kg potatis för en årsförbrukning för en familj på två vuxna och två barn. Jag tycker att det låter högt räknat, men då har hon även räknat med lite extra pga skördeförluster (läs mer på s 22).
- Min svärfar Arne Honkamaa i Övertorneå som var småbrukare förr brukade då ha ett potatisland på ca 120 kvm; 10 meter med 12 rader med ca 30 cm plantavstånd och ca 50-70 cm radavstånd (70 cm om jordfräsen skulle kunna få plats, annars 50 cm). Den skörden räckte till ca 4 personer på ett år som åt (potatisbaserad) husmanskost och till nästa års utsäde. 😀
Kruka & pallkrage
Om du vill odla i pallkrage så går det åt ca 1 kg sättpotatis av sommarsort till en ”vanlig” dubbel pallkrage 120 x 80 cm (dvs två kragar på höjden). Om du vill odla i kruka så är det ca 5 l jord per sättpotatis som gäller. I pallkrage sätts ofta potatisen lite tätare än på friland.
Men det där med odlingsyta och hur tätt man kan sätta är relativt, det beror på. Sommarsorter kan ju sättas tätare än höst-vintersorter, eftersom sommarsorter skördas tidigare och ofta inte hinner ge riktigt lika stora bumlingar. Höst- och vintersorter däremot ska ju stå kvar längre i landet och då vill man gärna sätta lite luftigare för att slippa bladmögel. Det finns också sorter med hög motståndskraft mot bladmögel, har du haft problem med sånt innan så välj gärna resistenta sorter, de hittar du här.
Vilka namnsortskombinationer är DINA favoriter?
Och hur stort är DITT potatisland, räcker din skörd hela året, till hur många personer?
Berätta gärna i kommentarerna! 😀 😀 😀
Stort tack till mina källor:
Tack Axel Melbin, Katarina på Larsviken, Arne Honkamaa, Mariana Mattsson, Lisa Jonsén-Skanebo och Patrick Sellman för att ni svarat på mail och dm.
Källor i urval:
Mailkontakt med Axel Melbin
Mailkontakt med Katarina på Larsviken
Mailkontakt med Mariana Mattson
DM med Patrick Sellman
DM med Lisa Jonsén-Skanebo
Samtal med Arne Honkamaa
blogg: I Vårt Land – Hur mycket potatis sätter man per kvadratmeter?
blogg: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Potatis
https://www.land.se/tradgard/matt-pa-gront-sa-mycket-behover-du-odla
https://www.land.se/tradgard/satta-potatis-stor-guide-till-att-odla-potatis
Jenny Helsing – Högskolan i Gävle (2010) Uppsats: Självförsörjande ekologisk odling av grönsaker på friland – Platsåtgång och arbetstidsbehov för att försörja en familj med grönsaker och rotfrukter i ett år
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:378501/fulltext01.pdf
Lisa Jonsén – SLU (2015) Uppsats: Hortikultur i fjällmiljö, Typexempel Potatisbacken i Ammarnäs
https://stud.epsilon.slu.se/8155/11/jonsen_l_150629.pdf