Gästbloggare: Philipp Weiss
Sötrönn ’Nevezhinskaja’
Sorbus aucuparia var. edulis
Ända sedan jag började intressera mig för ovanliga, vinterhärdiga ätliga växter har jag fascinerats av den stora mångfalden av rönnhybrider och de så kallade sötrönnarna.
Rönnhybriderna är i många fall framtagna av den legendariska växtförädlaren Ivan Mitjurin (18551935), vars mål var att möjliggöra frukt- och bärodling i kalla delar av Ryssland där man traditionellt inte kunnat odla frukt. Många av hans rönnhybrider finns kvar i handeln än i dag, men i ärlighetens namn är de flesta av dem inga smakmässiga höjdare, i alla fall inte för direktkonsumtion.
Lägre tanninhalt, ofta högre sockerhalt
På senare år har jag därför fokuserat mer på sötrönnar, som är naturliga mutationer av den i Europa hemmahörande rönnen, Sorbus aucuparia, med sina sträva bär. De olika sötrönnarna har mycket lägre tanninhalt och ofta högre sockerhalt än vanlig rönn. Liknande mutationer har uppstått på många platser i Europa och vildformer av sötrönn har förökats med hjälp av ympning i mer än 100 år.
En av de mest kända sorterna och en av mina favoriter är sorten ’Nevezhinskaja’. Enligt sägnen var det en fårherde vid namnet Sjtjelkunov som upptäckte ett rönnträd med ovanligt söta bär i Andrejevskiskogen nära byn Nevezhino, dryga 20 mil öster om Moskva. Han planterade en klon av trädet på sitt torpställe och en trädgårdsmästare i trakten började föröka och sälja sorten, så att den snart fanns på många gårdar i de kärva odlingszonerna öster och norr om Moskva. Sorten odlades framför allt för sin extrema köldtålighet, som ett slags försäkring när andra fruktträd fryser tillbaka. Den kan anses vara lika härdig som vildväxande rönnar i Sverige som klarar sig utmärkt även i de kallaste odlingszonerna.
Frukterna innehåller 8-10 % socker
Ett fullväxt Nevezhinskaja-träd ska vid 30 till 40 års ålder kunna ge 80-100 kg frukt som bäst. Frukterna innehåller 8-10 % socker, vilket kan jämföras med vilda rönnbärs sockerhalt på 5-8%. Frukterna skördas från mitten av september och behöver till skillnad från vilda rönnbär inte utsättas för frost för att smaka bättre. Tvärtom ska man inte vänta för länge med att skörda, eftersom fåglar lär sig snabbt vilka rönnträd som bär på söta frukter.
Sylta, torka och göra fruktläder
Vi har gjort sylt och fruktläder på sötrönn och bären kan torkas, vilket ger ett sötsyrligt, russinliknande resultat. Det ska också gå att långlagra bären för direktkonsumtion under vintern. För bästa resultat plockas bären i hela klasar med bladen kvar, läggs i 10-15 cm tjocka lager i luftiga lådor och förvaras i 0-4 grader och hög luftfuktighet.
En annan namnsort som behöver nämnas i sammanhanget är ’Sacharnaja’ (egentligen ’Sacharnaja Petrova’) som är en fröplanta av ’Nevezhinskaja’, selekterad av rönnexperten Efraim Mikhailovitj Petrov som 1940 till och med publicerade en hel bok om sötrönnarna från Nevezhino. ’Sacharnaja’ är ännu sötare än ’Nevezhinskaja’, med en sockerhalt på upp till 13%. Båda sorterna finns att få tag på i välsorterade handelsträdgårdar och i näthandeln.
Lättodlad på väldränerad plats
Sötrönnar är väldigt lättodlade och trivs på i stort sett alla jordar så länge de inte är vattensjuka. Bäst skörd får man i väldränerade, mullrika jordar på soliga växtplatser där träden får mycket ljus som är en förutsättning för bra blomning och fruktsättning. Skulle skördemängden minska med tiden kan det löna sig att gödsla trädet med kompost eller liknande växtnäring.
Om Philipp Weiss
Philipp Weiss är bosatt i Stjärnsund där han tillsammans med sin fru Rebecka Törnqvist driver Puttmyra skogsträdgård och plantskola. Plantskolan är inriktad på ätliga fleråriga växter med fokus på träd och buskar. Han har gestaltat och anlagt ett antal ”ätliga” parker och grönområden i bland annat Lund, Västerås och Örebro och håller regelbundna föredrag i hela Norden om skogsträdgårdsodling och nötodling.
Philipp är författare till ”Fleråriga grönsaker: upptäck, odla, njut” (2016, med Annevi Sjöberg och Daniel Larsson), ”Skogsträdgården: odla ätbart överallt” (Årets trädgårdsbok 2018, med Annevi Sjöberg) och ”Nötodlarens handbok” (Årets encyklopediska praktverk 2022).
Kontakt: skogstradgard@gmail.com
Hemsida: https://skogsträdgården.stjärnsund.nu/
Instagram: @thenordicfoodforester
Så intressant läsning, listan på ”vill ha” blir nog lång efter denna adventskalendern 🙂
Haha, hög igenkänning på den tanken…! Samma för mig. 😉
Dito.
Vilket jobb du lägger ner på blogg, podd och Insta.
Stort Tack!
Tack snälla för dina fina ord, vad glad jag blir! 😀 😀 😀
Jag tror jag funnit en sötrönn på min tomt. Hur kan jag möta sockerhalten på bären?
Ingen aning, vilken intressant fråga! Kanske med hjälp av en brixmätare…? Dvs en refraktometer. Men de är dyra. Finns säkert nåt billigare sätt. Testa att kontakta Philipp Weiss på instagram och fråga. 🙂