Gästbloggare: Lena Ansebo
Malus domestica ’Tegnérsäpple’
När jag började arbeta på Fredriksdal museer och trädgårdar i Helsingborg så blev jag närmare bekant med många spännande och ovanliga fruktsorter. Flera av dem hade jag bara läst om i Anton Nilssons två pomologier och i Görel Kristina Näslunds Svenska äpplen.
Då jag den första hösten på jobbet gick bland träden i fruktträdgården så var det en sort som stod ut lite extra och fångade min uppmärksamhet. Den var så vacker i både form och färg, lite ovanlig och annorlunda lyste den på trädet. Fruktens form var toppig, den var jämn och slät med ljust gul färg och vackra röda strimmor där solen kommit åt. Frukterna satt som ljusa och lysande smycken på trädet. Som ansvarig för klonarkivet ingick det i jobbet att plocka och provsmaka, och det var en riktigt fin smak! Saftig, söt och lagom syrlig med aromatiska toner.
Efter detta första möte så placerade sig sorten med namnet ’Tegnérsäpple’ rätt högt upp på min favoritlista. Det är inget lagringsäpple, det klarar sig någon månad, och vinner inte på lagring som en del andra äpplesorter gör. Bara att plocka, äta och njuta. Dock sägs den goda smaken bara utvecklas väl i södra Sverige. Kanske någon vet annorlunda?
Finns i Fredriksdals klonarkiv
’Tegnérsäpple’ är enligt uppgift resultatet av en kärnsådd som gjordes 1845 i Lund av trädgårdsodlaren Johan Nilsson. Han gav sorten dess namn som en hyllning till Esaias Tegnér. Pomologen Olof Eneroth beskrev 1877 sorten och menade att den verkligen borde bli mer känd. Men det har den hittills inte blivit, konstigt nog enligt min mening. Men så är det med flera fina gamla sorter, de förtjänar mer uppmärksamhet.
Flera träd av ’Tegnérsäpple’ växer i Fredriksdal museer och trädgårdars fruktträdgård, och sorten ingår i Fredriksdals klonarkiv. Det finns 16 klonarkiv spridda över landet. Varje klonarkiv har tagit på sig ansvaret att vara värdar för ett antal av de fruktsorter som bevaras (och benämns mandatsorter) i Nationella genbanken i SLU Alnarp. Träden i klonarkiven fungerar som säkerhetskopior ifall något skulle hända träden i Alnarp. I de flesta klonarkiven ges samtidigt allmänheten möjlighet att se och få veta mer om sorterna som bevaras där. Leta gärna upp ett klonarkiv nära dig och bekanta dig med de intressanta fruktsorter som bevaras där. Många sorter var lokala med en begränsad utbredning och var vanliga i bygderna där. Gamla träd av lokalsorterna kan fortfarande finnas kvar i äldre trädgårdar och andra kulturmiljöer.
På Nationella genbankens websidor kan du läsa mer om genbanken, klonarkiven och trädgårdsväxterna som bevaras för framtiden. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/nationellagenbanken/
Om Lena Ansebo
Jag är hortonom och genbankskurator för frukt och bär i Nationella genbanken. Mitt kärnintresse är bevarandet och nyttjandet av vårt gröna kulturarv och särskilt inom pomologi. Jag driver ett litet småbruk i mitten av Skåne med lantrasdjur, betesmarker och så mycket självhushållning jag kan hinna med. I min firma Ansebo Kulturväxter AB tar jag i mån av tid uppdrag, främst fruktträdsbeskärning som jag har Grönt kort för. Jag är engagerad i Föreningen Sesam som verkar för bevarande och fröodling av kulturväxter.
Lena Ansebo
Genbankskurator för frukt och bär, Nationella genbanken, SLU Alnarp
Instagram: @nationellagenbanken