Zoner, siffor och bokstäver
Det är lätt att bli förvirrad som konsument när man letar efter information om hur mycket kyla en växt tål. Ofta anges zoner, ibland som siffra och ibland som bokstav. Det luriga är att det är olika system som används för olika sorters växter.
Träd och buskar zon 1-8
Vedartade växter, som träd och buskar som tappar sina blad på vintern (eller är vintergröna) men har kvar sina grenar ovan jord brukar ha zonerna från zonkartan från Riksförbundet Svensk Trädgård som standardangivelse: Sverige delas in i åtta olika zoner där låg siffra innebär milt klimat i landets södra delar och höga siffror avser kallare klimat i norr.
Vattenväxter och planteringszoner
För vattenväxter gäller också zonangivelser men inte på samma sätt som för vedartade växter, de har sitt eget zonsystem.
De zoner som avses för vattenväxter kallas planteringszoner, och de zonerna har inget med den klassiska zonkartan från Riksförbundet Svensk Trädgård att göra.
Planteringszonerna för vattenväxter syftar på vilket vattendjup en växt vill ha eller trivs bäst i. Zonerna anges från 0-5 där noll börjar på land, vid strandkanten, och fortsätter ända till blötaste flytzonen där vattenväxterna inte ens vill bli planterade utan bara vill flyta runt på vattenytan med rötterna löst hängande i vatten.
Enklast är att föreställa sig en damm: zon 0 börjar vid strandkanten och sen fortsätter zonerna in mot dammens mitt, zon 5.
Zon 0: Trädgårds- och strandzon
Den här zonen befinner sig utanför vattenkanten, här kan det vara helt torrt. Här trivs helt vanliga perenner.
Zon 1: Fuktzon
Här är det alltid fuktigt men inte helt genomblött.
Många klassiska perenner trivs i den här zonen, som smörboll, funkia och primula.
Zon 2: Sumpzon
Här finns alltid vatten (ibland mer, ibland mindre). Vattendjupet brukar anges 0-20 cm. Eftersom det alltid är vått så trivs klassiska sumpväxter/kantväxter bra här som kabbeleka, iris och kaveldun. Sumpzonen är ofta en väldigt färgglad zon med mycket blommande växter.
Zon 3: Grundvattenzon
Från 20-40 cm djupt. Den viktigaste zonen för de allra flesta vattenväxterna som du kan köpa i trädgårdsbutiken.
Zon 4: Djupvattenzon
Från 40-100 cm djupt eller mer. Här finns syresättande växter som trivs bäst permanent under vattenytan, som hornsärv, vattenpest, näckrosor och vattenranunkel. Näckrosornas blad och blommor ligger vilande på vattenytan men grenar och rotsystem mår bäst när de har ett ordentligt djup. Ofta brukar 60 cm anges som ett minimumdjup för en optimalt funtionell djupvattenzon.
Zon 5: Flytzon
Här trivs flytväxter vid ytnivå, dvs flytande växter som inte har sina rötter förankrade i bottenlagret, utan som flyter vid vattenytan med sina rötter hängandes fritt. Klassiska vattenväxter som trivs i flytzonen är musselblomma, vattenhyacint, sjönöt och andmat. Rötterna hänger fritt i vattnet och eftersom de flyter så kan de förflytta sig runt hela dammens yta.
Flytzonen ligger ofta direkt över djupvattenzonen så en del litteratur om dammar klumpar ihop dem till en enda zon, medan litteratur om vattenväxter ofta delar upp dem i separata zoner. Flytzonen är egentligen inte en ordagrann planteringszon eftersom flytväxterna ju egentligen inte planteras, utan snarare placeras, där.
Vattenväxter och härdighet
Generellt så tycker jag att det är ganska svårt att lista ut hur pass härdiga vattenväxterna är som säljs i butik. En del vattenväxter säljs som perenner i trädgårdsbutikernas vanliga perennasortiment, då brukar det vara lättast att ta reda på deras härdighet som då anges A-D. Ibland säljs de både i vattenväxtsortimentet och i perennasortimentet. Andra är nästan mer att betrakta som ettåriga ”sommarblommor” eftersom de är så svåra att övervintra (många flytväxter). Inte så konstigt att folk blir förvirrade… 😉
Näckrosor brukar lite slarvigt delas i två grupper: tropiska (som har rynkig, tandad eller vågig bladkant) och härdiga (som har slät bladkant). De tropiska klarar inte svensk vinter utomhus utan behöver vinterförvaras på särskilt sätt, de härdiga kan klara svensk vinter beroende på sort och så länge rhizomet (näckrosens krypande jordstam) inte bottenfryser. Ofta är de härdigaste näckrosorna sådana sorter som trivs i djupvattenzonen.
De vattenväxter som även finns som vilda i vår svenska natur brukar finnas med i Den Virtuella Floran. I den kan du söka upp olika vattenväxter och få reda på ungefär var i landet de växer vilt och anpassa ditt växtval därefter. 🙂
Perenner A-D
När härdigheten ska anges för örtartade perenner är det inte zonkartan från Riksförbundet Svensk Trädgård som används, utan då anges härdigheten istället i bokstäver från A till D. Ofta hittar du många vattenväxter för planteringszonerna 0-2 (trädgårds och strandzon, fuktzon och sumpzon) i det vanliga perennasortimentet och då anges härdigheten i bokstäver.
A: Tålig, funkar i hela Sverige
B: Går att odla i hela Sverige, men mår bäst i skyddat och väldränerat läge.
C: Går att odla i nästan hela Sverige på en skyddad och väldränerad plats.
D: Känslig, funkar bara i södra Sverige.
Ibland används också systemet med ståndorder som en indikator på hur gammal en örtartad perenn kan bli, och hur mycket kyla den tål. Vattenväxter brukar då oftast tillhöra ståndort 5, men det är lite lurigt med vattenväxter för de kan definieras så olika. Många vattenväxter är förvisso örtartade, men de vissnar inte alltid ner till hösten och beter sig inte alltid som perenner brukar… Vattenaloe sjunker t ex ner från ytan till botten och övervintrar där, många näckrosor övervintrar alldeles utmärkt i dammar och andra vattendrag bara de inte bottenfryser.
Vinterförvaring av flyt- och sumpzonsväxter
Vattenväxter som inte är härdiga för svensk vinter förvaras lite olika beroende på sort. Flytväxter och undervattensväxter vinterförvaras enklast i akvarium, under täckglas med belysning. Bättre med lite för lite ljus än för mycket, annars riskerar de att bli brända. Lampor för vattenväxter finns att köpa i akvariebutiker, Ecolight och Solarlux är två klassiker (rekommenderade watt är mellan 9-26, och inte högre kelvin än 6500). Titta till växterna då och då för att fylla på vatten och ta bort alger.
Ickehärdiga vattenväxter i för sumpzonen och/eller grundvattenzonen brukar ofta säljas i en planteringskorg av plast, så de är ganska lätta att lyfta upp ur dammen. Butiker som säljer sådana växter brukar lyfta upp dem ur vattnet och ställa på cc vagn under vintern. Vinterförvara dem fuktigt i en temperatur mellan 8-10 plusgrader. De ska inte stå så ljust att de bränns men heller inte i helmörker och de får inte torka ut helt.
De behöver en hel del tillsyn. Om du inte orkar med det arbetet så köp nya till våren istället, men för den som lyckas så är det ett kärt besvär.
Källor i urval:
Det här blogginlägget baseras i huvudsak på mitt examensarbete Vattenväxter användning, introduktion och inspiration som jag skrev 2012 på Stockholms Trädgårdsmästarutbildning.
Bilden på vattenväxternas zoner gjorde jag för många år sen i Paint, inte supersnygg men pedagogisk.
Näckrosorna fotade jag på Chelsea Flower Show 2014.
Bengtsson, R. (1997) Perenners biologi och livsvillkor. I: Bengtson, R et al.Perennboken med växtbeskrivningar. Lts förlag, Helsingfors
Bird, Richard (2005) Dammar: trädgårdsexpertens bästa råd och tips, Bonnier Impact
Brünner, Gerhard (1975) Akvarieväxter, Göteborg
Eriksson, Börje, Johanson, Bertil K & Schyllander, Pär (1997) Trädgårdsdammar, Ica Bokförlag
Lundström, Helge (2000) Sten vatten växter, Natur och Kultur/LTs Förlag
Speichert, Greg & Speichert, Sue (2007) Encyklopedia of Water Garden Plants, Hong Kong: Colorcraft Ltd