Såhär års svämmar trädgårdsbloggarna och instagramkontona över av odlingsprodukter, men odling behöver inte vara en prylsport…
Jag älskar verkligen att odla tomater. Att kunna mumsa på härodlade, färska tomater året runt är livskvalitet för mig. Med åren har jag lärt mig att stretcha säsongen och kunna njuta av egna tomater inte bara under sommaren utan även under höst, vinter och vår, trots att jag inte har något växthus. Det är en kombination av odlingsteknik och sortval, och det innebär att jag odlar många olika sorters tomater.
Då menar en del att det är så dyrt att odla tomater, att sååå många sorter skulle de själva inte ha råd att odla. Men att odla tomater behöver inte vara dyrt; det går att odla både helt gratis, eller nästan helt gratis (beroende på hur mycket tid och yta du har). Lovar. 😉
Frö
En fröpåse i butik brukar kosta mellan 9 kr – 50 kr. En fröpåse på ett fröbibliotek är gratis. Att byta fröer i en frökedja är nästan gratis (du betalar porto och eget bidrag av valfria fröer). Eller ta eget frö av dina egna tomater: det finns olika sätt att göra det på med det allra enklaste sättet är att trycka ut dem på ett kaffefilter, låt torka och spara till nästa år. Om du vill prova nya sorter så kan du byta med odlingskompisar. Ofta går det också att få gratisplantor till skänks av glada tomatentusiaster som nästan jämt odlar upp för många plantor, fråga snällt på lokala trädgårdsforum så kanske du får napp.
Att ta frö från köpetomater från matbutiken är inget jag rekommenderar eftersom de brukar vara F1hybrider, dvs fröet du sår resulterar inte i en likadan tomat som du tog fröet ifrån. Sådana sorter är dessutom ofta framavlade för växthusodling och konstgödning, vilket budgetodlare inte brukar vilja lägga onödiga pengar på. Risken finns också att köpetomaterna är smittade av ToBRFV-virus, och då sprids smittan vidare med fröerna du tagit. Det är inte värt risken.
Jord
Jord kan vara jättedyrt. Eller jättebilligt. Särskilt såjord är väldigt dyrt, men du kan lika gärna använda vanlig billig planteringsjord om den är gammal. Bäst resultat blir det av såjord, men det går utan också. Massera gärna jorden lite extra, så att du smular sönder stora klumpar.
När plantorna vuxit till sig och behöver planteras om kan du köpa jättedyr (och jättebra) U-jord. Eller göra egen jord: jag brukar blanda uppgrävd jord från trädgården med löv, gräsklipp, bokashi och billig planteringsjord (eller förra årets ”gamla”/begagnade tomatkrukjord). Bokashin blandas med jord i botten på tomatkrukorna (eller grävs ner i botten på tomatbädden), sen täcks jordytan på toppen med gräsklipp, vallört eller kirskål (utan rotdelar och frö). Mer näring tillför jag senare i kannan vid varje vattning. Det finns en miljon olika ”jordrecept” på internet, prova dig fram tills du hittar din egen favorit.
Att göra egen jord är inte svårt, men det tar tid. Att köra många olika komposter parallellt är det absolut bästa (bokashi, täckodling, solkompost mm). Om du har bråttom så är billig köpejord med ”kort” näringsinnehåll en bra genväg, men dryga ut den och gödsla upp den så att plantorna inte bara är fina i några ynka veckor. Billig jord är lite som ett batteri med kort livslängd, du måste ladda om den med välbalanserad näring för att dina plantor ska må bra och orka producera tomater (och inte bara blad) under lång tid. Satsa på mer kväve i början när plantan bygger bladmassa, och mer mineraler när det börjar komma blomknoppar.
Vill du lära dig ännu mer om hur man gör egen jord så lyssna på Trädgårdstrollets Trädgådspodd avsnitt 33: Om jord med Marek på FOBO. Vill du lära dig mer om gödsling så lyssna på Trädgårdstrollets Trädgårdspodd avsnitt 43: Om gödsel & gödsling med Tom Ericsson.
Och JA, det går att göra egen toppenjord och eget jättebra gödsel HELT GRATIS. 😀
Egen bokashi-spray
Jodå, det går att göra själv. I podden Odlarna berättade Peter Streijffert i avsnitt 64 hur han gör sin egen bokashispray. Lyssna och lär! 🙂
Ljus
Jag skulle kunna skriva ett helt eget inlägg om bara belysning men billiga lysrör med kallvitt eller varmvitt ljus funkar fint för en hobbyodlare, jag brukar köra 2 st T5 lysrör med 28 watt i en lysrörsarmatur med reflektor, den är tänd ca 16 timmar om dagen (den har en timer). Du kan såklart välja 2 x 36 watt eller 2 x 54 watt också om du är otålig. Man brukar säga att minst 100 w per kvm vid uppdrivning av plantor. Eller att det viktigaste är att du kommer över 1000 lumen (gärna mer).
Om du har ett soligt söderfönster och väntar med att så till i slutet av februari/början av mars så behövs ingen tilläggsbelysning alls. 😉 Vrid ner eller stäng av elementet när det syns lite grönt så blir inte plantorna långa och rangliga.
Etiketter
Maskeringstejp eller klippta remsor av smörförpackningslock och svart permanenttuschpenna är nog det klassiska alternativet men det är inte det snyggaste. Jag gillar att använda klädnypor av trä som jag skriver på med svart kulspetspenna. Mycket snyggare, och väldigt praktiska när du ska plantera om. Klädypor sitter dessutom fast bra när det blåser. Texten kan blekas av solen men jag brukar bara behöva fylla i texten en enda gång per säsong eftersom jag placerar den på skuggsidan av krukkanten. En annan klassiker är att återbruka mjölkförpackningar.
Kruka vid sådd
Tomma plastförpackningar som frukt och grönsaker kommer i från matbutiken är toppen: vindruvsaskar och champinjonaskar gillar jag eftersom de kommer med lock, eller en genomskinlig take away-mugg för juice eller smoothie. Just plastaskar från mataffären som det legat köpetomater i tycker jag att det är bäst att undvika, för att minimera risken att sprida ToBRFV. Men stora fyrkantiga godisförpackningar/fågelmatshinkar med lock är också bra klassiker. Funkar fint som ett litet mini-växthus. Du kan också så i en tom mjölkförpackning med avklippta hörn förstås, trä över en urdiskad juiceflaska med avsågad botten (och avskruvad kork) så har du budgetdrivhus för en planta, det funkar som en terrakottakruka med glaskupa. Fast billigare.
Om du inte vill använda plastbyttor som såtråg så kan du använda en uppklippt, liggande mjölkförpackning istället. Vrid upp elemenet när fröna ska gro, vrid ner (eller stäng av) elementet när det kommit lite gröna blad för fina plantor.
Kruka vid omskolning
När plantorna blivit så stora att de vill ha egna krukor brukar jag använda stående mjölkförpackningar/stora juiceförpackningar med två avklippta hörn, när de behöver ännu större utrymme så använder jag svarta snittblomshinkar från mataffären. Om du frågar snällt och erbjuder dig att betala en symbolisk summa så kan man ha turen att få dem helt gratis. De allra största storlekarna är bäst. Jag borrar hål i botten (eller sidorna, några cm upp) för dräneringens skull.
Tänk på att snittblomshinkarna inte håller för evigt, de blir sköra av UV-strålningen och behöver bytas ut efter ett par år mot nya. Du kan också skippa kruka helt och odla direkt i jordsäcken istället (om du köper jord).
Kruka för vuxen planta
Om du inte vill odla i plast så kan du såklart odla i stora tomma konservburkar (såna jättestora som restauranger brukar kasta), eller i pallkragar (att snickra egna odlingsramar av obehandlat spillvirke är billigast). Obehandlat trä kan du måla med slamfärg eller linoljefärg så håller de bättre.
Du kan också skippa kruka helt och odla tomater på friland om du vill. Så slipper du befatta dig med plast överhuvudtaget.
Näring och rotning
Om du vill odla riktigt billigt så är guldvatten (utspätt kissvatten) och lakvattnet från bokashi toppen. Jag brukar använda lakvatten och köpenäring: Algomins röda säck eftersom den innehåller mycket kalium som ju gödslar smak. Jag tycker att det är värt pengarna men det går såklart att odla tomater helt utan köpenäring också, genom att göra eget gödselvatten av t ex nässlor och vallört. Försök att eftersträva näringförhållandet NPK 11-5-18, dvs mer kalium än kväve. (N = kväve, P = fosfor, K = kalium).
Nässelvatten (näringsvatten) – Innehåller mycket kväve (men även andra näringsämnen). Och nässlor är gratis och ofta lätta att få tag på. Lägg nässlor i en 10 liters hink med, täck med kallt/ljummet vatten och på med lock. Låt stå i ca 2 veckor sen kan du späda det 1:20 innan du vattnar med det i odlingen. Det går åt mer nässelvatten än man tror för att hålla plantorna glada…Att övergödsla med nässelvatten är svårt så vattna med det nästan varje dag (men du måste späda ut det). Lukten är hemsk, men effekten är bra. Om du inte står ut med lukten så kan du fermentera gödselvattnet som Bondjäntan.
Vallörtsvatten (näringsvatten) – Min favorit! Innehåller bl a mycket kalium. Vallört är ett ogräs som brukar vara lätt att hitta. Gör på samma sätt som med nässelvattnet, späd 1:10.
Rotningshormon = salixvatten Om du vill göra eget rotningshormon istället för att köpa (då går det ännu snabbare att rota tjyvar från tomatplantorna i vatten så att du snabbt får flera plantor) så är det bara att klippa salixkvistar i mindre bitar i en hink och sedan hälla på hett vatten. Låt stå i minst 24 h och använd sedan till att vattna sticklingar med eller rota tomatsticklingar med. Fungerar toppenbra. 🙂
Pssst! Kom ihåg att allt egengjort näringsvatten ska spädas ut innan du vattnar med det! 🙂
Sorter
Högväxade sorter kräver både mer arbete och tillbehör: skotten i bladvecken ska tjyvas regelbundet och plantorna behöver stöttas och bindas upp. Om du vill hushålla med både din tid och dina pengar så skippa de högväxande sorterna helt (eller odla bara nån enstaka) och satsa hellre på busktomater och dvärgbuskomater/ampelsorter. Busktomater behöver inte tjyvas och kräver mindre tid och energi för dig som odlare. Dvärgbusktomaterna behöver bara pyttepinnar som stöd, busksorterna kan behöva högre pinne. Spara kvistar från häckbeskärningen eller bygg ett stöd av överblivet stängsel eller gör en rund Gita-bur av trädgårdsstaket med stora nätmaskor (ca 10 cm) som sätts runt krukan. 🙂
Om du har ett stängsel i soligt, skyddat läge så kan du odla och binda upp tomaterna mot det. Jag odlar flest tomater vid en solig ladugårdsvägg där jag kört ner trädstörar och spänt linor emellan i två våningar, då behöver jag inte så många pinnar utan kan binda upp tomaterna mot linorna istället. Snöre är rätt billigt, och går att återanvända i flera år.
Vill du lära dig ännu mer om hur du kan odla gratis? HELT gratis?
Läs bloggserien BUDGETODLA här på bloggen. 🙂
Å vad bra, jag vill läsa mer
Väldigt inspirerande! Borde jag kunna härma :-)!
Superbra tips, tycker också det är för mycket show-off bland odlare. Har du läst inlägg om Algomin av odlaren Lena som skriver mycket om gifter i våra gödsel, vinass?
https://www.odlamat.com/blog/oye43tt08gvl8dr6610k7nssttkz85
Jag litar inte på köpta produkter längre. Köper EM, hönspellets, bokashar och fermenterar mycket själv, köper däremot Bat Guano som innehåller mycket P % K och är naturlig. Många ”,proffs” rekommenderar den.
Hej Minna-Maria!
Den algomin-produkt som jag hänvisar till i inlägget är den röda säcken, som heter Algomins Trädgårdsgödsel (det som Lena Israelsson kallar för Algomin Trädgård i sitt inlägg, jag har läst det). Det är inte KRAV-märkt och innehåller ingen vinass, jag har använt det i många år med gott resultat och gillar det eftersom det innehåller mycket kalium (och kalcium) som gödslar smak och kalcium gödslar ”skalet” som inte spricker lika lätt, vilket är extra bra till långlagringstomaterna jag odlar och som höstgödsel i trädgården. Det är det närmaste krav-märkt gödsel jag hittat som har mycket kalium men inget kväve. 🙂
Visst kan man göra eget vallörtsvatten, som innehåller mycket kalium, men då får man även en del kväve på köpet och det är mindre bra på hösten när jag också höstgödslar frukt och bärbuskar i trädgården. Men erfarenhet är att algomins röda säck också funkar extra bra att använda just tillsammans med bokashi, eftersom de eventuella äggskal som finns med i bokashin tar så lång tid på sig att brytas ner. Bat Guano är toppen, Grottmans bat guano har jag provat förut med gott resultat men det är dyrt jämf med algomins produkt (som ofta har multipris i butik) och är ju inte heller krav-märkt…
Det här med gödsel är verkligen en djungel, man får prova sig fram till den man tycker funkar bäst. Det finns ju en miljon olika produkter; epsomsalt, MK5, Rockdust mm och produkternas kvalitet kan också variera över tid. Enskilda produkter kan också vara bra ”för sig” men bete sig väldigt olika när de kombineras. Fortsätt prova dig fram och välj det som passar dig och ditt sätt att odla bäst. 🙂
Superbra inlägg! Alla har råd att odla Blev nyfiken på dubbla hinkar,självvattnande…
En massa hål i botten på den inre hinken? Berätta,har en rejäl trave gratishinkar
Tack, vad roligt att du gillade att läsa. Även om man budgetodlat länge så upptäcker man alltid nåt nytt. 🙂
Det går att göra egna, självvattnande krukor av hinkar på lite olika sätt. Det vanligaste är att ta två lika stora hinkar/byttor och borra hål i den ena, antingen i botten eller nån decimeter upp på kanten. Ett annat sätt är att göra likadant, fast välja hinkar/byttor av OLIKA storlek, och då antingen ha den lilla som ytterkruka utan hål, eller tvärtom. Jag gillar att ha den lilla som ytterkruka utan hål, eftersom de snittblomshinkarna ofta är lite bredare än de stora som ofta är lite mer högsmala. Då blir det lättare att lossa dem från varandra och hälla bort överskottsvatten om det regnat (jag odlar ju i det fria, utan tak). Hinkar/byttor som är exakt lika stora är ofta lite svårare att lossa från varandra… Prova dig fram och kör på det som passar dig och dina odlingsförutsättningar bäst. 🙂
Hej – och stort tack för flera intressanta tips 🙂 Men gällande de självbevattnande krukorna så undrar jag nåt det mest elementäraHUR hjälper det dig att jämfört med att bara ha EN hink, rakt på gruset (som bilden din visar vid ladugårdsväggen)
Bygger tanken med två odlingskärl ovanpå varandra (ett som håller vatten och ett med borrhål i som släpper igenom vatten till det andra) på att du alltså inte alls behöver vattna lika ofta? Men riskerar inte tomaterna då ofta att STÅ i vatten? Och sen att du rätt ofta även måste separera på hinkarna för att se till just att plantorna inte dränks – av ev övervarvnings och/eller regn?
PS Jag tänker säkert helt fel men är inte risken också jättestor att när du reser bort, en eller två eller tre dagar, så har de istället verkligen DRÄNKTS av det underliggande vattenreserven (om du t ex har 15 cm skillnad mellan krukorna och inför avfärd fyllt på med mkt mer än drygt 15 cm? Och mer ” dränkning”om det t ex kommer extra regn från ovan?
Mina budgetkrukor bygger på hur självattnandeköpekrukor är gjorda: dvs att en kruka håller kvar överflödigt vatten som ett magasin (kom ihåg att jag har inte hål i botten på mina krukor, utan jag har istället hål i sidorna några cm upp från botten). Jag skulle förstås lika gärna kunna ha ett fat med en kant (istället för en ytterkruka om du har hål i botten på krukorna) i mitt fall eftersom jag odlar utomhus och inte behöver oroa mig för att gödselvattnet ska fläcka ner nån känslig trä-yta på verandan eller så men fat är dyra och snittblomshinkar gratis/billigare så därför använder jag dem. 🙂
Eftersom jag odlar utomhus vid en solig ladugårdsvägg i lä under ett litet, utstickande tak så är övervattning inget problem här… Det är hett. De dricker mycket. Jag behöver ändå vattna ca 2 ggr om dagen. För mycket vatten får de helt enkelt inte. Snarare tvärtom: varje droppe räknas under heta somrar. Men den extremt blöta, regniga sensommaren 2023 så tog jag faktiskt helt bort de extra ytterkrukorna, eftersom det blåsregnade in (oavbrutet, i flera veckor) in på tomaterna. Men i vanliga fall, en ”vanlig” odlingssommar så står de helt enkelt aldrig i vatten på ett skadligt sätt. De hinner dricka upp det och jag slipper näringsläckage. Och resa bort brukar jag inte göra under högsäsong. 😉
Man kan odla tomater på en himla massa olika sätt… (En del odlar ju utan jord, enbart i vatten) Man får anpassa sitt sätt att odla efter den plats och de odlingsförutsättningarna som man har. 🙂
Så inspirerande !!
Bra och ekonomiska råd. Hur gör jag bokashi på enklaste sätt?
Om du med enklaste sätt menar billigaste sätt så är det att skippa att köpa bokashi-hinkar och göra egna, eller bara skaffa vanliga hinkar med lufttäta lock (dvs skippa tappkran och ”bottengaller”) och sen jäsa risvatten och använda som spray istället för att köpa. Enligt de riktiga bokashi-nördarna så kan man då inte längre kalla det för bokashi (eftersom det då är andra slags mikroorganismer som jobbar) men visst förmultnar det snabbt sen som nedgrävt ändå. Principen är ju fortfarande detsamma, även om det är andra mikroorganismer som används.
Ett ÄNNU enklare sätt är att göra SOLKOMPOST som Bengt Flärdh brukar tipsa om:
https://solkompost.se/solkompostens-tre-steg/
Ännu fler tips på hur du kan kompostera och göra egen jord hittar du här:
https://www.tradgardstrollet.se/2023/01/17/budgetodla-del-2-jord/
Det finns en hel serie inlägg om att budgetodla på bloggen. Lycka till med jordmakeriet! 🙂